Calle föll i glömska!

Jisses, det är snart en månad sedan vi besökte Calle, Carl Larsson, i Sundborn!
Och jag har inte bloggat om besöket!

Det kom visst annat emellan, och är man glömsk så är man…

Men nu tar jag och repeterar vår gemytliga dag!

Vi började faktiskt med att stanna i Falun för att ta en titt på de nya hoppbackarna på Lugnet! De som nu inte kommer att hoppas i under något OS eftersom Sverige inte fick spelen..

I samma område finns ett utebad som var välbesökt. Det finns tydligen många som föredrar att bada i bassäng istället för i sjön..

Nu fortsatte resan till Sundborn

..där dagens huvudperson bodde och verkade

Lilla Hyttnäs heter huset som makarna Carl och Karin fick av hennes far. Där bodde familjen hela resten av livet.

Nu är vi på väg in för en guidad rundvandring som vi beställt i förväg. Tyvärr får man inte fotografera alls inne i huset, till min stora besvikelse..

Därför har jag lagt in en länk här till hemsidan där det finns bilder och mycket information om de båda konstnärsmakarna.

Denna ytterdörr var dock inte förbjudet att fota, den var ju faktiskt utomhus. Paret fick tillsammans åtta barn och man gjorde stor affär av allas bemärkelsedagar, bland annat genom att som här gratulera namnsdagsbarnet med en målning.

Vi hade en ung pojke som guide, han var rätt nervös och nästan snubblade på orden ibland, men han var påläst och kunnig.
När rundturen var slut erkände han att det var hans livs andra visning! Han var själv från Sundborn och vi tyckte det var trevligt med en så lokal guide som verkligen kände för sin hembygd och allt fint som fanns där.

Vi besökte självklart souveniraffären där det framför allt fanns mycket textilier designade av Karin Larsson.

Alla hus i byn var pittoreska och vi kunde inte låta bli att diskutera hur det skulle kännas att bo på en gata där turistmassorna väller förbi i stora skaror varje dag under sommarhalvåret!
Jag valde därför att inte bli alltför närgången och fotade inte heller de fina husen där skyltar med varning för vakthund var mer regel än undantag.

Vi gick vidare till konsthallen Kvarnen där Ernst Billgren ansvarar för årets utställning.

Ernst hade valt att fokusera på Carls ungdomsår som var fattiga och svåra.

Här ser man hur det såg ut i hemmet där han växte upp.

Vi såg också den enorma väggmålningen Midvinterblot vars skisser refuserades av Nationalmuseum. Det blev ett trauma för Carl Larsson som ansåg att det var ett praktverk. Åttio år senare finns målningen på plats på museet. Klicka på titeln där du kan läsa mer om verket.

Regnet skvalade mellan varven och nu hade sällskapet blivit rejält hungriga, dags alltså för mat!

Vi fick en fantastisk buffé som hette duga!

Jag valde att backa på det kallskurna eftersom det smakade så bra och fanns så oändligt många sorter, men det fanns också varmrätt, kött eller fisk.

Efterrättsbordet behövde heller inte skämmas för sig!

Mätta och belåtna lämnade vi nu Sundborn, vi hann med besök på en plantskola på hemvägen så vi hade vacker blomsterfägring med oss i bilen hem, ja förutom oss alla vackra damer förstås!

4

12 Comments:

  1. Jag vet ju att du var på en utflykt till Sundborn och har grunnat över att den inte kommit med på bloggen. Men idag så! Tack! Har varit här några gånger och det är alltid lika trevligt att komma hit. Nu är det länge sedan jag var här så en repetition kändes välkommen . Jättefina bilder som piggade upp mitt minne. Men någon mat har jag då aldrig blivit serverad här. Tyvärr! Men åker snålskjuts på din. C.L. föddes ju i Gamla stan i Stockholm och där går jag ofta förbi. Och sett Midvinterblot på nationalmuseum har jag ju gjort.
    Förstår att det blev en väldigt lyckad dag på alla sätt.
    Tack för besöket och de fina bilderna.
    Kram!

  2. Bra att du kom ihåg det besöket och delade med dig! Tusen tack för det! Ja, har man så mycket bloggfoder så kan det ju hända att man glömmer, eller hur;-)

    Jättefina bilder, speciellt den med nya hoppbackarna i Falun. Ja, du förstår att jag inte är så värst förtjust i Carl Larsson, men himla roligt ändå att läsa ditt inlägg. Som vanligt låter du bilderna tala. Du är en mästare på att fatta dig kort med beskrivningarna. Borde nog lära mig ett och annat från dig här;-)

  3. Kina Hellquist

    Det är så hemtrevligt i deras hus och jag tyckte på något sätt att jag plötsligt upptäckte vilken konstnärssjäl Carl var gift med!. Hon kommer alltid i skymundan av honom annars. Det var en fin berättelse och fina bilder du tagit. Tack!

  4. Sundborn brukar vi besöka nästan varje sommar, eftersom vi varit i Carl och Carin Larssons hem flera gånger så är det den goda maten i den fina miljön som drar mest. Vi åker fina vägar på vägen dit, passerar fina gamla bruk och badsjöar. Nu längtar jag…

  5. Mirjam Elisabet Halvarsson

    EN gång har jag varit där, så fantastiskt vackert, jag är en stor beundrare av Karin och hennes sätt att inreda deras underbara hem…. Så fint att få se dina bilder och än en gång minnas det besöket, kram på’re

  6. Ååå jag har bara varit utanför och tittat, det var inte öppet för guidad visning då jag var där. Men vackert är det även på utsidan. Kan inte vara allt för kul att ha turister om knuten hela dagarna.
    Svar: Blomman är en klematis vad den heter exakt kommer jag inte ihåg så här på rak arm. Idag är det regn och temperaturen har sjunkit med 10 grader och ja, jag har druckit 2,5 – 3 liter vatten om dagen och någon träning har de heller inte blivit så det kryper lite i kroppen kan jag säga. Hade tänkt att gå in till stan för att träffa en kompis nu på fm, men det får allt bli bilen in och promenad i em. Ha en bra dag!

  7. Oj vad mycket fint! Vilken tur för oss att du återfann bilderna :-) Tur för mig också att jag precis kom från frukostbuffén när du visade all den goda maten :-)

    Nähäpp! Dags att packa ihop väskan igen :-)

  8. Men, vad kul att du kom på att du hade glömt :D Jättefina bilder på allt du fick fota. Vi åkte dit när vi var på husvagnssemester för många år sedan men det var tyvärr stängt. Vi fick nöja oss med en promenad i omgivningarna och, som du skriver, det var inte heller så dumt. Väldigt fint. Men jag aktar mig också för att titta för närgånget på bostadshus. Det verkar som om ni blev serverade tillräckligt med god mat och det är ju alltid en stor del av behållningen på utflykter :)
    Hoppbackarna i Falun är imponerande byggnationer. Men jag får nästan svindel bara av att titta på bilderna :D
    Kram

  9. Vad glad jag är att du visar bilder från ditt besök, men visst är det tråkigt att man inte får fotografera inne i det vackra hemmet? En enda gång har jag varit där och det är nog 20 år sedan – dags för återbesök!
    Nog undrar man hur det gått för Karin om hon fått fortsätta som konstnär och inte “enbart” ägan sig åt textil konst, vilket hon ju var fantastisk på. Så trist med alla kvinnliga konstnärer som fick stå tillbaka för sina konstnärsmän. Men hemmet de skapat är en riktig pärla och stor inspirationskälla.
    Tror jag ska övertyga maken om att vi behöver göra en utflykt … den där maten kan nog också locka honom …
    Kram <3

  10. Åh, du börjar med att visa Lugnets hoppbackar och jag blir såå nostalgisk, Falutös som jag är! Måste hinna med ett besök till Falun och skogskyrkogården alldeles i närheten, där ligger mina föräldrar.
    Carl Larsson gården i Sundborn, älskar att åka dit!!! Men har bara varit där två, eller kanske tre gånger, verkligen synd att man inte får fota inomhus, där är såå vackert!
    Har inte ätit någon buffé där, men ser att det vill jag göra, mums så gott det såg ut!
    Ha det gott!!

  11. Hur kunde du glömma en så innehållsrik utflykt?
    Jag har varit där för ett större antal år sen, men jag minns inte att det fanns nåt matställe där, eller åt ni nån annanstans.
    Inte minns jag heller att man inte fick fota inomhus.
    Kram

  12. Tro’t eller ej men jag har aldrig varit till Sundborn, trots att jag inte alls har så långt dit. Jag har framfört en önskan till sambon att vi ska åka dit men än har vi inte kommit iväg.. Men det var då inte billigt precis. Ja, lite billigare (25:-) för sambon som är pensionär förstås. Själv får jag väl betala fullt pris trots att jag har mindre varje månad som sjukpensionär än vad han har som är riktig pensionär. Vi får väl se om vi kommer iväg dit.
    Tack för ett intressant blogginlägg.
    Kramen.

Kommentera