-
Jag har läst..
Titel: Så här upphör världen Författare: Philip Teir Förlag: Natur & Kultur Publiceringsdatum: 2017 Antal sidor: 278 Försommargrönskan skälver omkring Erik och Julia när de packar bilen hemma i Helsingfors och påbörjar färden mot stugan vid havet i Österbotten. Utifrån: en kärnfamilj mitt i livet som ska få en lång sommar tillsammans. Men tiden kan också verka i motsatt riktning, blottlägga sprickorna i det som förut verkade stadigt. Andra personer dyker upp och komplicerar tillvaron: Julias barndomsvän Marika och hennes karismatiske man Chris som leder Rörelsen, en grupp miljöaktivister som gett upp hoppet om jorden och övar sig i att leva primitivt. I utkanten finns en ensam kvinna i ett…
-
Spring i benen..
Ja inte på mig, det var längesen, men.. allra raraste Vanessa, barnbarnsbarnet, hon har energi för två! Och är det sommar och sol och man är fem år, då ska det vara full fart! Ett litet vattendjur totalt orädd enligt hennes farmor, tillika min dotter.. Ja det var härligt att få ta del av härliga sommarfoton, och självklart delar jag med mig till er andra också! Den här unge mannen däremot, mitt barnbarn Simon.. Han åkte på sin första utlandssemester till grekiska övärlden och överlevde knappt…. Han tålde inte värmen! Dels är han så ljushyad att han bränner sig oavsett vilka solmedel han testar, dels mår han inte bra, svettas…
-
Regnet skvalar…och jag myser!
..för det innebär att min lilla kantarellodling växer till sig! Och som min kloka hund påpekar så behöver även bären få dricka.. Första rekningsturen blev en glad överraskning, blåbären börjar mogna och ser ut att bli stora och fina och mitt gamla kantarellställe levererar trots att hela skogen är nerhuggen! Jag blev så inspirerad att jag för en gångs skulle lagade mat med glädje Asiatiska sesampanerade kycklingfärsbullar med syrlig dipsås smakade ypperligt gott! Sen måste jag ju be Astrid om ursäkt, hon tog så illa vid sig när hon såg Torsten kråma sig i bloggen.. Hon beklagade sig högljutt.. ..och menade att hon minsann var en minst lika duktig kråmare…
-
Samkväm på hembygdsgården
Säfsenveckan firar 20-årsjubileum och arrangörerna planerade därför in en grillmiddag på hembygdsgården. Självklart anmälde jag mitt intresse, äta gott och träffa folk är ju alltid kul! Det blev fullknökat i ladan kan jag säga, tre långbord med totalt 70-talet hungriga gäster! Räknar man in de oinbjudna gästerna så var vi 10.0000.070 med knotten inräknade… Vi hade lite olika meny dock, vi betalande gäster fick fläskkött och kyckling med goda tillbehör, knotten dom fick smakbitar av många, dock inte denna man som var förutseende nog att använda myggluva! Maten glömde jag självklart fota, men gott var det! Tog en bensträckare efter maten Någon längre stund kunde man inte njuta utomhus, inte…











