Paulas Pörte

Nej, inte hände det något särskilt dramatiskt fredagen den trettonde… Men allt förlöpte inte helt friktionsfritt ändå. Vi skulle ta en skön sparktur ner på byn för att sköta några ärenden. Precis innan vi var framme vid Harmonys lokal så såg jag att jag hade ett trassligt nystan i handen istället för rullkopplet.. Kopplet hade helt enkelt fått nog…och det gick inte att dra in linan som istället låg flera meter lång på backen. Så kunde man ju inte ta sig fram, Blinka blev nästan hysterisk när hon kände kopplet vid fötterna, så hon stannade upp och vägrade gå längre.. Osch tänkte jag, nu ska jag vara lite smart, vi…

Idag skulle jag förstås blogga om fredagen den 13, den stora otursdagen, OCH fullmåne till råga på allt! Men, jag har ju inte avklarat gårdagen då vi huxflux åkte iväg till slaktaren i Dala-Järna för att handla lite godsaker till både folk och fä! Ska jag bjuda ut till picknick kanske? Det här bordet på gräsmattan är min snömätare vintertid, och nog tycker jag ögonmåttet visar på ca 30 cm ”Granen står så grön och grann i skogen…” heter det i visan, tack o lov att man lämnat några ståtliga furor att vila ögonen på! Här under kan man ta sig en uppfriskande dusch, om man tar av sig mössan…

Den rubriken är det nog många som tycker jag skulle ha använt flera gånger om, för man kan ju förstås vara insnöad på många vis.. Men det var då hiskeligt så mycket snö det hänger på grenarna idag.. Till och med fågelmataren är insnöad.. Och vart har vägen tagit vägen?? Jag är helt säker på att det går en väg här någonstans.. Men hjälp inte ens postbilen hittar hit, nu är det illa! Nejdå, visst hittar han men han kommer inte uppför den oplogade backen så jag går ner till soptunnorna och hämtar upp posten till oss på kullen Blinka är inte alls på humör, trots mina lockrop står hon…