Bloggen
-
In i dimman igen..
Det var inget långt besök solen gjorde, idag var läget som vanligt, immigt, dimmigt, fuktigt Ett par minusgrader säkerställde att de vackra isformationerna stod kvar Man kan fantisera om vad isen föreställer.. Här har naturen lyckats presentera en lite ovanligare konstinstallation, en lurvig tusenfoting som traskar över bäcken? Här ligger Blinka och ber till högre makter om att snart få snö 😀 Pyttsan, hon kliar sig med förtjusning! ”Vad säger du matte? Måste du ha den där mackapären framför ansiktet hela tiden? 😉 ..då tar vi en repris, det kliar fortfarande på ryggen! Så, nu är pälsen fluffig och fin! Imorgon finns det lite hopp om snö, om ni inte…
-
Och himlen stod i brand…
Jag hade sett väderprognoserna, en massa stora gula solar över hela Dalarna utlovades idag onsdag. Men ack, hos mig var det mulet…. På eftermiddagen började det ljusna på himlen och Blinka och jag skyndade oss ut! Den här årstiden kan man ta kort i motljus utan att solen blir för stark.. På hemvägen började himlen brinna ..och sedan brann det i vattnet också… Men underbart är kort, snart föll skymningen och det var med knapp ledsyn vi hittade hem på vår mörka grusväg. Glömde visa hur fint en av kusarna har pyntat sig med en egen liten juldekoration i manen 🙂
-
Julskyltning i byn
Den traditionella julskyltningen ägde rum igår i byn. Innan jag jobbade ett pass på loppis så hann jag med att gå och titta på utbudet. Det mest spännande i år var helt klart legoutställningen på biblioteket, så dit styrde jag kosan Jag var inte ensam, det var knökfullt på vårt trivsamma bibliotek Här hade Anders Nilsson ställt ut sin legoskapelse föreställande Fredriksbergs bruk Det var hur imponerande som helst, återgett in i minsta detalj! Inte bara bruket fanns uppbyggt utan även alla människor som har jobbat där Anders som byggt skapelsen är ordförande i Swebrick föreningen för ”Lego för vuxna” Jag valde att avstå från tävlingen som gick ut på…
-
En riktigt lång dag…
På resande fot i 10 timmar för ett lasarettsbesök avklarat på tio minuter, så går det till i glesbygden! Klockan ringde igår morse klockan fyra. Kan inte minnas när jag senast vaknat så okristligt tidigt. Jag klagar inte, jag vet att det är vardag för många, men har man det som rutin då går man ju också och lägger sig i tid… Jag satt och bara hoppades att jag skulle börja känna mig lite trött, men icke, klockan elva tvingade jag mig i säng men precis som jag befarat var det svårt att somna. Nå, upp kom jag, fick i mig två koppar kaffe, flera vågar man ju sig inte…











