Idag är regnet välkommet, det var längesen ett stilla rogivande regn tvättade naturen ren. Att jag sedan tjuvkikat på prognosen och sett att det inte ska bli långvarigt gör ju inte saken sämre.. 😉 Sen ska solen åter lysa över oss i veckan även om det inte blir lika varmt som tidigare. Jag köpte ett regnställ till Blinka på loppisen igår, en storlek för stor, men då har hon ju något att ”växa i” 😀 När vi tassar ut ser jag att hon inte ska bli för gladlynt när hon går i sina nya kläder, för då åker svansen upp och regnstället kanar ner på ena sidan.. 😉 Nå, vi…

Härmed förklarar jag krig… ..hjälper skylten tro? En kille i Finland har kommit på denna idé, en silvertejp runt halsen med klisterremsan utåt, där fastnar dom små raringarna! 😡 Jag har i år inte blivit attackerad av en hel svärm nån gång som jag blev ifjol, men varenda promenad medför en eller några gynnare som åker snälskjuts hem till mig,trots att jag drar upp huvan så fort jag ser mer än två träd längs vägen :help: Titta så vacker en nyutsprungen blodriska är! Med åldern kommer den gröna ärgen fram på hatten Och i svamplivets slutskede bleknar färgen och kroppen torkar in…ett liv är ändat 😥 Fortfarande går det att…

Titel: Skymningslandet Författare: Marie Hermanson Genre: roman Förlag: Albert Bonniers Förlag Ab Publiceringsdatum: 2014 Antal sidor: 256 På Glimmenäs herrgård sitter den åldrade Florence omgiven av tickande klockor.Men hennes inre klocka har stannat på år 1943, när hon var en ung flicka. Runt henne samlas så småningom en grupp ungdomar som blir hennes tjänstfolk. Florence kan erbjuda dom det som de inte har lyckats hitta någon annanstans: en bostad och ett jobb som går att leva på. Ungdomarna finner sig väl tillrätta på den förfallna herrgården.Vinkällaren är välfylld, 40-talskläderna vackra och platsen som förtrollad. De dukar för Florences inbillade middagsgäster och hjälper henne att upprätthålla illusionen om en tid då…

I söndags hade kommunen en kulturdag då man uppmärksammade den gamla krutfabriken mitt i skogen i Tyfors, en mil härifrån. Jag och en väninna hörsammade kallelsen till en guidad visning, och trots att det var valdag var vi inte ensamma, nej 122 andra hade tänkt samma tanke. Fabriken bestod av ett tjugotal små hus med olika funktioner och den var i bruk mellan åren 1940-45 ”Bomullskrut” kallades det man mestadels framställde här och det krävdes otaliga arbetsmoment inklusive torktider och malningar, centrifugeringar och tvättningar innan krutet var klart att användas. Hemligt hemligt var det, bortåt 200 anställda jobbade och bodde på området. Det var ett riskfyllt arbete och i ett…