Ännu har jag aldrig lyckats få ihop en träff med alla mina flickor samtidigt, det är svårt att planera då Freja inte bor här i Dalarna …men igår var vi i alla fall 5 av 6, inte illa! Allt började med att jag hade bokat tid för kloklippning till Daniel. Saija har fortfarande semester så vi stämde träff i stan så hon kunde ledsaga lantismorsan till rätt adress… Paulina och Noelle hängde med… Nehepp det var visst inte Noelle i barnvagnen 😀 Och gissa vem mer som dök upp, jo Vanessa, mitt äldsta barnbarnsbarn som jag inte träffat sen hon var i Säfsen och firade midsommar för två år sen!…

…förbaskat fort rent ut sagt! Men så är det, ju äldre man blir desto fortare går tiden. Senaste dagarna har dock krupit fram i takt med att kvicksilvret klättrat upp mot olidliga höjder, puh! Mina dagliga stegantal har varit under stipulerade 10000 sedan i onsdags i förra veckan! Trist, men jag tvingar varken mig eller jycken ut på vägarna i värmen. När man inte har annat inplanerat kan man ju gå på dass-invigning! Så då gjorde vi det härom sistens! I anslutning till turistparkeringen, entré Sundborn, där både bussar och bilar parkerar för att sedan promenera vidare till Carl-Larsson-gården ligger ett hus som innehållit tvättstuga och bastu. Men ingen toalett!…

…som hette Torsten. Hans kullsyster hette Astrid, bägge var namngivna av lillmatte på gården där de föddes. Jag hade tänkt skaffa en röd katt, för det hade jag aldrig förut haft… Men, jag hade inte hjärta att skilja dessa två syskon åt så vi åkte hem med bägge två… Katterna var mycket olika, både till utseende och lynne, precis som syskon kan vara, men de var de bästa vänner! I familjen ingick också vår papillon Blinka, och Torsten och Blinka fann omedelbart varandra! Astrid som var mer försiktig och mer jägare var ofta ute på egna äventyr medan Torsten höll sig på tomten. När Daniel kom in i vårt liv…

Min dotter, Saija, bodde under många år då barnen var små i samma lägenhet. Sen växte barnen upp och plötsligt var bostaden onödigt stor då den sista ungen skulle flyga ur boet. I över ett år har hon nu bott i sin nya lilla lya utan att ha haft besök av mamma! Både avstånd men mest pandemin har satt stopp för umgänge inomhus… Så mysigt att äntligen hälsa på! Mysa fick också Daniel och lillmatte Paulina som bor bara ett stenkast bort.. Självklart var charmtrollet Noelle också med, här provar hon gåstolen, som ännu är för hög för henne så hon når inte ner med fötterna.. Men snart så! Själv…