Livets glädjeämnen!

  • Livets glädjeämnen!

    Vårdikt

    Det var tio år sedan sist, dags för en favoritrepris!   Vårdikt     Dä ä no unnlet mä vårn å sola dä ä no unnlet mä allt som sker dä ä no unnlet mä hele jola fast ho ä gjord bar tå sten och ler     Dä ä so unnlet när bäcken åmner när tuver grönsker å träa knoppes när staran spelar å allt som kommer å lärka sjönger om allt vi hoppes     Dä ä so unnlet i bröst om våran dä ä som tannvärk, men int anda dä ä inte langt ifrå gråt å tåtån fast dä blir finer frå da te da   Gunnar Ehne…

  • Bloggen,  Läst,  Livets glädjeämnen!

    Jag har läst..

    Titel: Själv - kraften i egentid Författare: Linus Jonkman Genre: psykologi Förlag: Forum Publiceringsdatum: 2016 Antal sidor: 260 Det saknas ett ord i det svenska språket. Ett ord för att beskriva den positiva sidan av att vara för sig själv. Engelskan har loneliness och solitude. På svenska har vi bara "ensamhet." Det är dags att också börja prata om självsamhet. För trots bristen på ett uttryck har vi alla ett lika stort behov av att då och då dra oss undan från omvärlden. Linus Jonkman gräver i det mänskliga behovet av att få tillbringa tid på egen hand. Den här boken handlar om att finna glädjen och tryggheten i att…

  • Bloggen,  Livets glädjeämnen!

    Skyll på mig bara…

    Vilket busväder vi har, snöstorm är det närmaste jag kan kalla det, och jag känner mig faktiskt något skyldig till detta…     Jag tröttnade ju på Blinkas långa lurviga päls som blev full i grus och lera vid varje promenad.     Så vad hände? Jo jag gav hundtrimmaren fria tyglar och bad att få en sommarfrilla på jycken!     Och sommarfrilla det betyder….nakenfis! Och självklart blir det då vargavinter igen, nordanvindar och snöglopp, vad annat att vänta…       ”Den som inga kläder har hon får gå med rumpan bar”     med bestämda kliv efter avklarade bestyr,,,,hem!     In i stugvärmen med en något…

  • Bloggen,  Livets glädjeämnen!

    Åter till verkligheten

    Hej alla glada bloggvänner! Det var länge sen! Min kompis åkte visserligen redan hemåt igår morse, men jag har så svårt att landa i den bistra kalla verkligheten efter många dagars trevlig samvaro! Det är inte alla förunnat att återfinna gamla vänner som visar sig vara precis ”som förr”, där man hittar tråden och plockar upp den och märker att varken man själv, kompisen eller relationen har förändrats. Självklart hade vi mycket att ta igen, konstigt vore väl annars då vi inte umgåtts på över tjugo år, och minnet spelar allt spratt när man försöker komma ihåg namnen på gamla gemensamma vänner och arbetskamrater som man tappat kontakten med. Men…