Livets glädjeämnen!
-
Besök på fäboden
Den här dagen hade jag väntat på sedan jag anmälde mig till utflykten! Ett tjugotal glada pensionärer åkte i samlad trupp till Bastbergets fäbod i Mockfjärd och här får vi träffa mannen som ska guida oss genom besöket. Området består av inte mindre än 150 byggnader! ”Fäbodgatan” är 3 km lång, så vi pratar om ett stort område! Vi gick en kortare bit av fäbodgatan, tillräckligt med tanke på att det var uppemot 30 grader denna soliga dag!Kolla in den häftiga ljugarbänken! Redan 1549 omnämns Bastberget i domböcker och i början av 1800-talet tilldelades bönderna i byarna i Mockfjärd fäbodlotter. Därmed blev Bastberget Skandinaviens största fäbod med 90-100 hushåll och…
-
Brödbak och kakfrossa i Säfsbyn
Skylten leder oss rätt, bakarstugan ska få besök! Brödkavlar och andra bakredskap presenteras vid dörren Birgit står på pass vid stenhällsugnen Barnen är välkomna att vara med och baka själva Det gäller att passa brödkakorna noga .. Och här får vi smaka på nybakat bröd, både hårt och mjukt tunnbröd med smör och ost, varsågod och bre! Bakarstugan var ursprungligen bostad åt prästgårdens tjänstefolk och har också använts för byk och bak. Den glömdes dock bort under många år och stod och förföll fram till 1990-talet då den renoverades. Bakarstugeföreningen bildades 2001, har ca 30 aktiva medlemmar och ordnar julbak, påskbak, midsommarbak och höstbak. Under sommaren serveras även kaffe och…
-
Fisketävling för entusiaster
Imorse var det dags för det sedan länge fasade besöket hos tandhygienisten. Mest orolig för uppstigning i ottan samt notan efteråt… Men allt gick bra, tre timmar på buss betydde 200 sidors läsning och notan var mycket lindrigare än jag trott, här spelar säkert förmånen in, den jag aldrig har begripit mig på. Jag hade sett.. att den årliga fisketävlingen anordnades samma dag, men räknat bort det evenemanget dels pga. mitt stadsbesök och dels pga att jag inte fiskar.. Men, men, det visade sig att min kompis skulle åka dit lite senare så jag hakade på! Och det stod uttyckligen att man inte var tvungen att fiska för att delta!…
-
Frossar vidare i helgminnen!
Luften gick liksom ur när flickorna åkte… Det blev tyst, och ensamt… Men jag har så många fina minnen nu, och en del visar jag här, kan kännas tjatigt för en del, men jag som träffar framför allt Vanessa så sällan kan inte få nog! Djuren var ju verkliga isbrytare när vi i början var lite blyga för varandra… I början var det svårt med namnen, sen döpte Vanessa om Astrid till Svarta Pölen, hon tyckte hon flöt ut som en svart pöl när hon lade sig och rullade, o visst har hon väl rätt! Blinka gillade hon också skarpt och så fort vi gick på trafikfri gata fick hon…











