• Bloggen,  Livets glädjeämnen!

    Finlands självständighetsdag

    Ta dig tid en liten stund, lyssna till Finlandiahymnen, se den underbara naturfilmen med lekande björnungar och fågelungar som lär sig flyga, vilken underbar plats på jorden vi här i Norden har ynnesten att få leva på! Hoppas du klarat dig från skador i snöstormen, här viner det fortfarande runt knutarna och jag njuter, för jag behöver inte ge mig ut på vägarna. Ta det försiktigt därute!

  • Bloggen

    Isigt och glatt ..

    Om du tittar noga till vänster på fotot så ser du en granruska, någon har redan varit ute på isen och pilkat ❗ Förståsigpåarna säger att isen redan är en decimeter tjock, och att den därmed håller att gå på, men si det litar inte jag på! Här vet jag inte vad man använt för fortskaffningsmedel, spark är det i allafall inte.. När väl skotrarna börjar åka över isen då känner sig även finnkäringen på säkra sidan och tar sparken ut.. ”Hur länge ska jag sitta här och uggla, tills rumpan fryser fast eller? Sluta fota nu så går vi!” 🙂 Klockan är 14.25 när fotot är taget, hjärtskärande vackert,…

  • Bloggen

    vinter.nu

    Såhär vitt och vackert var det hos mig för ett år sedan! Var hittar jag appen vinter.nu 😆 Den vill jag installera.nu! 😆 Visserligen var det -23 grader och det kan jag mer än gärna avstå från, men nu vill jag damma av sparken som står i källaren. Men än så länge är det blott en dröm, jag får allt använda apostlahästarna för att ta mig runt i byn. Blinka har alltid 😀 lika bråttom… Rena vårfloden råder i den glada bäcken Vacker rimfrost blänker på stubb och sten Trolskt och vackert nere vid Älgsjön Här brukar rådjuren gå och beta, idag är dom osynliga Solen står redan lågt när…

  • Läst

    Jag har läst..

    Feberflickan av Elisabeth Östnäs En skildring av en familj i sönderfall, både bildligt och bokstavligt. Det handlar om vad som finns kvar när alla gränser passerats. Det är en tragedi, en mörk men subtil historia om det allra värsta. Boken handlar om Luna som rör sig i huset där hennes far och en kvinna, som Luna aldrig kallat något annat än ”hon”, ligger döda. Läsaren får en tydlig bild av det Luna gör, men hennes tankar är febrigt oskarpa. Genom hela romanen finns det en gräns mellan det som är och det som har varit, mellan det som görs och det som tänks. Texten kan läsas som en deckargåta där…