Idag blev det aldrig ljust..
Det är grått, regnigt, slaskigt och trist.
Jag väljer därför att återvända till helgen då vi gjorde ett strövtåg en bit norr om Fredriksberg
Byn Håen nämns redan på 1600-talet då ett par svedjefinnar satte ner sina bopålar här.
Kossorna som går ute på bete kan inte klaga på utsikten!
Byn ligger ca 400 meter över havet och består till en del av ålderdomligt jordbrukslandskap varav en del nyligen avsatts som naturskyddsområde.
Också en milstolpe!
Min man är inte så glad alla gånger åt min foto-mani som gör att jag under bilfärder plötsligt utbrister: Stanna, jag vill fota!
Den här gången gick det inte att stanna vid vägen utan vi fick vända om och leta efter en ficka vid vägkanten lite längre bort.
Denna skylt var svårtydd, men det står Lövfallet Konsthantverk
Pilen pekar rakt upp i skogen!
Vi tog en trevlig skogspromenad dock utan att hitta några konsthantverk förutom de naturen själv har skapat!
Självklart var jag tvungen att ta mig ner till sjön också, vilka fantastiska små stugor det låg här med egna små badvikar!
Vilket drömställe att ha en stuga på!
Tio minuters biltur hemifrån, bara att kvista ut när vädret är fint och andan faller på, inga bilköer eller planerande…det skulle passa mig finemang!
Nu ska jag ut och slira på vägen igen, tar nog stavarna med och broddarna är på, men ändå spänner jag mig så att hela kroppen värker!
Bara ett par grader kallare och jag skulle kunna susa fram på sparken, så snälla, kan vi inte byta nollstrecket mot lite kyla?
