-
Skyltsöndag # 258
Att skörda skyltar är numera nästan ett heltidsjobb! Avsaknaden av skyltar är enorm, inga nya tillkommer, över gamla skyltar står det mest ”inställt” Men, tack vare vår duktiga bagare Anna har jag i alla fall något att komma med! Ett nytt sätt att mäta säkerhetsavstånd! Jag satt och bläddrade i direktreklamen som landat i min brevlåda… Vad är badröm? Hihi, nu blev det allt lite tokigt.. Den här skylten för övergångsställe har jag knyckt, tyckte den var så mycket roligare än dem vi har i vårt land! BP förvaltar skylt-temat som man snabbt blir beroende av och du hittar flera skyltare här
-
Söndags-smakbit # 16
Bloggen Betraktelser ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser. Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på. Jag läser nu bland annat Folkets skönhet av Merete Pryds Helle. Boken är en släktkrönika baserad på författarens egen familjehistoria och tar sin början på 1930-talet på en fattig gård på den danska landsbygden. Titeln är länkad till förlaget där du kan läsa mer om boken. Smakbit sid.98 ”Decembernatten andades tomhet ner över dem, ner över de dragiga, vita daglönarhusen och bondgårdarna med halmtak, ner över kuttrarna som låg uppdragna på stranden, ner över liken av två kanadensiska piloter som låg och…
-
Min lilla flock
Ett par skojiga foton från det förflutna dök upp i min blogg idag, publicerade för 9 år sedan! dotter Saija och Daniel 2011 ..och dotterdotter Paulina och Daniel 2011 Den jycken har verkligen varit bortklemad hela sitt liv, haha, men är man liten och söt så är det lätt hänt! Och visst är det så att få saker är mysigare än att trycka in trynet i en mjuk päls! Här hemma i pörtet råder harmoni, härom kvällen inträffade det otroliga att Daniel och Astrid delade bädd under köksbordet! Vem som är störst? Troligen katten… Och det är inte många centimeter mellan dessa två heller numera… Och nu till något helt…
-
Introvert finnkäring?
Vi går en förmiddagspromenad där på landsvägen. Solen glittrar men natten har varit kall, det ligger is i dikena, och jag funderar lite Det pratas mycket om hur vi människor anpassar oss till rådande förhållanden, nu när vi mer eller mindre ska undvika närkontakt med andra människor. Jag har alltid sett mig själv som extrovert, men det är jag inte längre… Jag kan faktiskt skriva under att jag hellre är helt ensam i två veckor än jag umgås konstant med andra i två veckor. De extroverta lider förstås enormt mycket av isoleringen och där kanske vi som trivs rätt bra ensamma ändå kan ringa våra vänner och försöka hjälpa dem…
