Det är inte alla som har en egen påskhare, men det har jag! Vi har tillbringat den här helgen.. ..mest lufsande i skogen… ..bland en massa kompisar Vi har sett tibasten blomma (tror jag 😀 ) ..utan hjälp av förstoringsglas hittat det första späda nässelskottet Efter en seg och kall inledning på veckan så blev vädret bättre och bättre ..och igår och idag strålar solen från en blå himmel Jag har försökt välja ut min kommande julgran, ska jag välja den mörkare gröna eller den fräschare ljusa.. ..jag har lekt med foton (det trodde du aldrig 8) ) ..hälsat mitt nya husdjur välkommet Äntligen kan jag strosa var jag vill,…

Den som ligger o drar sig i sängen på mornarna under påsken kallas: Skärtorsdagen — SkärKusen Långfredagen — LångLaten Påskafton — SketStaken Påskdagen — PåskLoska Annandagpåsk — AnnandagsKnös Jag ska sträva efter att uppnå samtliga öknamn… För jag ska bara vara här hemma och lulla runt, äta gott, strosa ute i vårsolen och bara försöka må bra… Jag har nu bott i min nya lya en månad och trivs utmärkt. Men, förändringen i min livssituation är stor och jag behöver tid att smälta och bearbeta det som hänt. Jag vänder fortfarande in och ut på mig själv för att försöka förstå…och därför vill jag helst bara vara hemma med min…

Den blev av betydligt snarare än jag avsett, klättringen upp till toppen Redan när jag kom ut genom dörren i morse kändes det positivt i kroppen. Solen sken och det var lätt att andas, så jag började gå.. ..istället för att fortsätta vägen uppför så valde jag att gå ut på det gamla hygget. Hur många djur kan du se? Rätt svar: 2, klart att Torsten är med! Nu när jag traskat uppför på hygget en stund märker jag att det inte är så långt kvar till toppen. Om du tittar nere i höger hörnet ser du lutningen, den är ganska rejäl. Och vips, nu är vi uppe! Bästa tidpunkten…

Svar: Klockan förstås, fast, lite så känns det för mig om mornarna! Jag går och går uppför berget, försöker verkligen tvinga mig ända upp oavsett graden av trötthet i kroppen. För jag vet, när jag väl kommit ända upp så är jag mäkta stolt, står en stund och flåsar, (nej, märker ingen skillnad på konditionen) och sen kan jag lugnt börja rulla nerför.. ..fast, i ärlighetens namn, det finns en bra bit kvar att klättra om man vill ända upp på toppen! Både Blinka och Torsten försöker locka mig vidare upp men jag är envis som en gammal mulåsna och muttrar att jag inte kliver upp på den smala klätterstigen…