Bloggen
-
Inte vilken dag som helst
Stolt gammelfarmor fick igår umgås med Vanessa! Hon fyller strax, den 6 februari, ett år, och börjar nu visa sin personlighet mer och mer. En glad och pigg tjej, inte ett dugg blyg, står och tar några steg själv, har fått sin första tand. Med andra ord, en helt perfekt liten prinsessa som snart börjar på dagis då mamma har återupptagit skolan. Huvudsakliga anledningen till besöket i Falun var dock att Benjamin fyllde 16 bast! Jag kan inte med ord beskriva hur det kändes i hjärteroten då Vanessa uttalade ordet ”Pappa” Att förstå att denna yngling åstadkommit det lilla underverket, att jag är fjärde generationen, jag som själv knappt haft…
-
Ordlöst..
Idag har jag inte mycket nytt att förtälja. Jag tar mina sparkrundor och dessemellan läser jag, en underbar bok om kossor ligger på köksbordet och och som motpol tuggar jag mig igenom Susanna Alakoskis Oktober i fattigSverige, en inte alltför upplyftande fragmentarisk dagbok. Därför tänkte jag bjuda dig att sätta dig på sparken så åker vi en tur genom byn, det enda som hörs är det dova mullret av snöskotrar bortifrån skogen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Så, färden är slut för denna gång, hoppas du gillade turen i ”den blå timmen”, berätta gärna vilket foto du gillade bäst!
-
Kylan tillbaka!
Den som väntar på något gott…väntar aldrig för länge! Igår fick jag min belöning, men.. ..då var klockan redan så mycket att den söta solen var på väg att sjunka bakom trädtopparna En timme senare var den ett minne blott, och temperaturen sjönk, och sjönk.. Imorse hade vi -17 och garanterat myggfritt! Till och med talgbollssnöret är taggigt.. Lämpligt nog kom leveransen av min thermokjol idag så den fick direkt bekänna färg på första promenaden! Visst är det varmare om benen med thermobyxor, men jag klarade mig gott i kylan och det var precis så bekvämt som jag hoppades, tar två sekunder att ta av sig då man kommit in,…
-
Återseendets glädje
Imorse hade vi ingen stor hundbumling i sängen, han återbördades till sin husse och matte igår. Som synes var glädjen stor och ömsesidig då de inte träffats på tre långa veckor. Vi tog en sista promenad på väg mot Fagersta, mittemellan Stockholm och Säfsen, där vi stämt träff. Torsten och Aston blev goda vänner och tog sig gärna en lur nära varandra på kvällarna En trött Blinka vilar efter många timmars bilfärd. Som vanligt har SMHI och YR och allt vad dom heter noll koll på vädret i Fredriksberg. Var är den strålande gula solen som ska lysa över oss? Allt jag ser är en mulen grå himmel! Jaja, får…











