Alltså, ännu igår inbillade jag mig att jag kunde göra som vanligt, ta på mig ”vingel”skorna, ta min lilla jycke i band, haka på mig stavarna och traska iväg på en kaloriödande rask promenad! Ack vad jag bedrog mig! För det första: en liten jycke var helt ovillig att hålla något tempo, gick med tungan hängande och lomade lite sakteliga trots mina ivriga uppmuntringsförsök… För det andra: efter bara en liten stund var händerna blöta och svettiga och gled runt stavarna, glasögonen hasade på näsan i värmen och behåbanden skar in i gumfläsket. Helt klart o-skönt! Men, istället för att åter igen oja mig över sommarens våndor, vilket jag gör…

Vaknade tidigt imorse, vid sextiden, kravlade mig ur sängen och tittade ut Vilket otroligt ljus! Jag som normalt sover till minst åtta missar oftast denna syn! Medan jag står där känner jag något svida vid vänstra revbenen Jag brukar inte visa min tjocka mage på bild, men det satt en fästing här, liten men naggande god! Nu är det en stor böld, röd och ilsken som sitter där istället…jäklars också! Antagligen har den promenerat iväg från någon av djuren, alla tre låg i bingen när jag vaknade. Men hur sjutton ska man kunna tala om för pälsklingarna att dom är välkomna upp i sängen på vintern men inte på sommaren!…

Tänk att jag alltid ska bli grinig och sur då det är dags att städa… Men, idag är det bara att bita ihop och få det gjort så jag kan sätta mig ute i solskenet sen. Jag måste snart ringa till kommunen och klaga, man har fortfarande inte sopat gatorna rena från vinterns grus här i byn, och det är helt ofattbara mängder sand både hunden och vi själva släpar med oss in. Det måste vara en hel månad sedan de sopade inne i köpingen! Igår var vi ute en tur med bilen och gick i en ny skog som visade sig innehålla dyrgripar! Murkelögonen var på, även om dom…

Jag tror minsann jag blivit friskluftsförgiftad idag. Mest hela dagen har vi varit utomhus på tomten så ikväll lär vi somna ovaggade! Det är hög tid att hyfsa till buskar och rabatter. Och är man duktig får man som belöning en god makaronipudding! Ni skulle se hur lycklig maken kan bli av något så enkelt, när han äter ute i veckorna finns den maträtten sällan eller aldrig och här hemma har jag slutat nästan helt med pastarätter… Men nu smakade det bra med lite lagom stabbiga och mättande makaroner som jag piffade upp med lite torkad Kalle och några nävar förvällda nässlor. Att påta i rabatter är ingen favoritsysselsättning så…