Läst
-
Jag har läst..
Kalak av Kim Leine Kim växer upp i Nordnorge i en krets av Jehovas vinnen som håller honom i strama tyglar. När Kim är fem år gammal stöts fadern ut ur församlingen och bosätter sig i Köpenhamn. Tolv år senare flyr Kim från kraven och flyttar till sin beundrade far. Men det visar sig snabbt att fadern inte har några likheter med den idealbild som Kim har skapat. Efter några dagar förgriper sig pappan på sin son. Övergreppen pågår av och till under ett år. Kim utbildar sig till sjuksköterska, gifter sig och får två barn och familjen flyttar till Grönland för att han ska komma bort från sin far.…
-
Jag har läst..
Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper På sin frus trettiofjärde födelsedag överraskar Judd henne i säng med hans chef, radioprofilen Wade Boulanger. Judd står i sovrumsdörren med hennes favorittårta i händerna och ser livet rämna. Två månader senare, på väg till sin pappas begravning, får han veta att hans blivande exfru är gravid. Till på köpet förväntas han sitta shiva, en judisk sorgevecka, tillsammans med sin minst sagt utåtagerande familj. Det blir sju långa dagar, fyllda av överraskningar och röjda hemligheter, slagsmål, otrohet och evig kärlek. Jag bekantade mig med Tropper tidigare i år då jag läste hans bok ”Konsten att tala med en änkling” och fick då mersmak…
-
Jag har läst..
Snöängel av Anna-Karin Palm ”Man ska skriva om det man vet, men redan har glömt…” tänker berättaren i Snöängel, som lever i frivillig landsflykt i en fransk by. Hon känner på samma gång en befriande lösryckthet och ett hjälplöst främlingskap, och börar söka efter den livstråd som är hennes egna. Det förflutna tränger sig på, männiksor minnen och fantasier hjälplöst intrasslade i varandra, och platsen hon lämnat.. Ur detta växer en spännande och skimrande stockholmsskildring, där den unga föräldralösa Hedvig rör sig genom staden, gåtfull och självklar. Berättaren följer henne i spåren när hon sammanstrålar med vänner och okända, och medan hon letar efter sin systers bortsprungna hund. Försöker schäfern…
-
Jag har läst..
Fjällbondens avsked (de sista fjällägenheterna) av Lars-Olof Hallberg ”Även om sommaren är kort här, växer gräset så det nästan hörs. Dalgångarna inramas av fjäll på bägge sidor, som ger ett växthusliknande klimat och solen är uppe nästan hela dygnet. Korna nästan vadar i godsaker, det finns inte något problem för dem att hitta mat. Även om det inte finns så många fjällkor i Sverige numera är det inte korna som fört mig hit, utan han som äger dem, fjällbonden.” Lars-Olof Hallberg har gjort sig känd för att dokumentera miljöer och företeelser på väg att försvinna, denna gång har han valt att besöka landets sista fjällägenheter. På dessa statligt ägda odlingslägenheter…










