Paulas Pörte

Lite haltande börjar då vår nya vardag utan Loppan. Blinka äter med god aptit vilket tyder på att hon inte har ont, och det bör hon ju inte ha när hon får medicin. Vad jag kan bedöma så ser såren fina ut, hon skriker dock som en stucken gris varje gång vi ska spruta på salva, mest för att hon är rädd och så kanske för att det svider lite. Jag och Blinka följde med Hasse till stan idag, jag behövde komplettera med nya sockor. Förstår inte vem det är som kastar dem i golvet så det blir hål i dem! Vi åkte först till Ludvika och sedan vidare till…

Nu är han snörpt, min vackra gosse! Imorse var det Torstens tur att ta en dust med Torkel, veterinären. Och det gick så bra så, tänk vad enkelt det är att kastrera en hankatt, ett knips och så var det oåterkallerligt och klart! Här inspekterar flickorna Blinka som inte alls var på humör för att låta någon pilla på henne! Det har säkert vållat henne en del irritation att ha den röda tröjan på, men det var enda sättet för att undvika att hon tuggade på dräneringsrören. Nu togs dessa bort, de har fyllt sin funktion och hållit såren öppna. Visst ser hon lättad ut lilla pluttfia! Nytvättad och ren,…

Och tack för alla trösterika ord.. Det betyder jättemycket att få respons från alla snälla människor när man håller på att deppa ihop! Man grunnar och försöker rannsaka sig själv, vad hade vi kunnat göra annorlunda så detta inte hade hänt. Hur gör man för att backa tiden, för att förhindra det som hände att hända… Ja det går ju inte, det förstår jag också, men fy va tomt det är i pörtet trots två katter och en hund. Lilla Blinka är ganska ynkepynk, hon ligger i korgen och vill inte va me! Det märks tydligt att hon är påverkad av situationen, av såren som kanske värker och av det…