-
Gäss på hjärnan och i headern
Nu är det extra kul att gå morgonpromenaden… Jag går och spanar ut mot ängarna för att i bästa fall få syn på några nya pippifåglar, det är tur att de är högljudda för då hinner jag få fram kameran.. ..perfekt landning ! Detta är det tredje gåsparet som mellanlandat här i byn Avståndet är på tok för stort för att kunna komma nära men självklart försöker jag ändå De uppfattar varken mig eller hunden som något hot, vi är så långt borta.. De kan nog inte finna någon föda här, bland isen och snön, men dricka sig otörstiga och vila ett tag är inte dumt det heller. Jag beslöt…
-
Skyltsöndag # 356
Den här veckan bjuder jag på lite gott och blandat, jag hoppas att jag inte blandat ihop bilderna så jag redan visat några, om så är fallet ber jag om ursäkt! Tre skyltar på rad, det var väl snyggt jobbat I skyltfönstret till den indiska restaurangen hittar jag en ursnygg elefant! Fastlagsris är ett nytt begrepp för mig, det kan i alla fall köpas här i byn. Du kan säkert gissa var jag fotat denna skylt! Ryggen har hållit sig skaplig trots fortsatt halka ute. Min fina bloggkompis ”Lillasyster” har skickat mig instruktioner för stretchövningar, något jag uppskattar mycket och hoppas jag ska ha disciplin och minne nog att utföra…
-
Söndags-smakbit # 9
Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser. Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på. Jag läser en novellsamling som heter First person singular och är skriven av Haruki Murakami Smakbit ur novellen On a Stone Pillow sid 37 ”Loving someone is like having a mental illness that´s not covered by health insurance” she said, in a flat tone, like she was reciting something written on the wall. -I see, I said, moved by her words” Ur novellen Confession of a Shinagawa Monkey sid 140 ”A beer after work can´t be beat,” the monkey said, wiping…
-
Soliga marsdagar med kalla nätter
Det är så skönt när ordningen är återställd i pörtet. Jag har saknat våra dagliga promenader trots att jag svurit ve och förbannelse över halkan och ryggeländet. Igår tog vi en koppelfri promenad och Daniel skuttade omkring och luktade på varenda trädstam vi passerade. Klockan har hunnit bli sex och solen gnistrar i vattenspeglar som frusit till is. När jag kisar ordentligt tycker jag mig se ett par fåglar som vaggar omkring.. Svårt att få skärpa på så här långt avstånd, jag tar några kort men vet inte vad jag fotat förrän jag läser in fotona i datorn och kan se dem i förstoring. Och visst anade jag rätt, det…
