…med oförminskad kraft, men jag vill trots allt meddela mig till alla mina goa vänner här på bloggen. Glädjen med lånebilen blev kort, i torsdags när Hasse var inne i stan och skulle starta bilen på macken hände ingenting. Bilen var stendöd… Det var bara att ställa sig på busshållplatsen och vänta en timme på bussen… Svärsonens pappa har varit förbi och kikat på bilen, någon verkstad har självklart inte tid, och nu hoppas vi att det är startmodulen som gett upp. En sådan ska nu inhandlas i början av nästa vecka, gissa om jag vågar tro på att felet är så lätt avhjälpt! Så stod vi då åter utan…

…när man har en trasig bil som behöver nytt ”hjärta” dvs. ny motor för 16.000,- Bilen pajade när Hasse åkte till Stockholm för att besöka sin sjuka mor. På hemvägen stendog motorn i Västerås. Han fick ringa efter bärgare som så småningom tog honom till närmaste märkesverkstad i stan och därefter skjutsade honom till tågstationen. Där stod han, på en lördagkväll, och konstaterade att inga tåg gick mot Ludvika! Det blev istället en tågresa tillbaka till Stockholm där han fick nattlogi hos sonen. På söndagen kom han så hem med tåg och buss, och vi var ganska nöjda över att inte jag och två hundar varit med på resan… Nu…

Världens finaste svärmor, Hasses mamma, har idag gått ur tiden. På sin åttio-årsdag 2007 var hon ännu pigg och glad och vi firade henne med en riktig baluns. Men de senaste åren har hon varit sjuklig, gammal och trött. I fredags fick vi bud om att hon var riktigt dålig, och planerade en resa till Stockholm på lördag för ett besök. Tyvärr gjorde värmen det omöjligt att ha hundarna i bilen i sex timmar under en dag, så jag avstod resan och Hasse åkte, träffade sina barn och tillsammans besökte de ”farmor”. Idag kom så beskedet att hon hade somnat in. Jag är tacksam över att jag fick känna henne…