En sorgesam måndag

Världens finaste svärmor, Hasses mamma, har idag gått ur tiden.

På sin åttio-årsdag 2007 var hon ännu pigg och glad och vi firade henne med en riktig baluns.
Men de senaste åren har hon varit sjuklig, gammal och trött.
I fredags fick vi bud om att hon var riktigt dålig, och planerade en resa till Stockholm på lördag för ett besök.
Tyvärr gjorde värmen det omöjligt att ha hundarna i bilen i sex timmar under en dag, så jag avstod resan och Hasse åkte, träffade sina barn och tillsammans besökte de “farmor”.

Idag kom så beskedet att hon hade somnat in.

Jag är tacksam över att jag fick känna henne under 16 års tid, hon var en av de mest positiva, gladlynta och hjälpsamma personer jag träffat.
Hon ställde alltid upp, många var gångerna hon och svärfar satte sig i bilen och åkte upp till Kloten där vi drev värdshus för att hjälpa till.
Vant stod hon i köket och trillade köttbullar mitt i natten när jag fått en akut inflammation och inte kunde röra handen.
Många var skratten när vi en vinter var uppe i fjällen och introducerade svärföräldrarna i “After ski” och de lärde sig att dricka lakritshots.
Jag har så många fina minnen som jag ska värna om i mitt hjärtas innersta rum.

0

13 Comments:

  1. Paula, underbara, fina minnen kommer du att bära med dig av din härliga svärmor…men åh vad ont det gör ändå…Och det måste det få göra…
    Stor kram till er!!

  2. Så fint Du skriver om Din svärmor och vilka fina minnen Ni har att komma ihåg, skönt att Hasse hann med att träffa henne en sista gång så nära inpå.

    Kraaam

    annette

  3. Så ledsamt det är när någon som står en nära lämnar jordelivet. De godaste går alltid först. Nu får du njuta av minnerna o allt hon gav dig.
    Tänker på Er i sorgens stund.
    kramiz anki n

  4. hemskt sorgligt är de som dagarna i livet man måste vara med om när de bara försvinner, de som man liksom inte vill ska försvinna, de som är en del av ens liv. man blir nog aldrig beredd att mista nån kär vän, vi är nog alla olika kunna gå igenom denna sorg som är så obeskrivligt svår, men fint du skriver – värna om i mitt hjärtats innersta rum, jag tar till mig dom orden för en mycket närstående som försvunnit från mig, det var rätt längesen nu.
    kram elisabeth

  5. Så ledsamt och tråkigt när en kär person lämnar oss, men det var kanske väntat, eftersom hon var sjuk. Skönt att Ni har fina minnen av Ansa, som lever kvar. Hon verkar, efter vad du skriver, ha varit en snäll och go´ mamma/svärmor.
    Förstår att Ni inte vill låta hundarna sitta i en varm bil så många timmar. Heder åt Er!
    Ha det nu så bra, trots sorgen!
    Kramar från oss!

  6. Det var ändå skönt för Hasse att han fick var med vid slutet. En sådan svärmor lämnar fina minnen. Vackra foton ni har som ni kan ha framme, det brukar kännas bra att kanske tända ett ljus och ställa fram en blomma ibland.

    Bra tänkt ang hundarna! Helt rätt.
    Kram!

  7. Det var tråkigt med Hasses mamma! Det samma hände med min svärmor för inte så länge sedan. Hon hade också varit mycket sjuk. Jan, min man kände det som om att det var väntat, men kanske inte precis just då. Man är alltid oförberedd när det händer. Nu har vi skjutsat hennes urna till Värmland, där hon kom från. Det kändes bra att skjutsa henne hem.
    Kram (och tänk på att det är bra att prata mycket om henne)

  8. Visst är det sorgligt att mista en kär anhörig, men trösten i eländet är väl ändå att hon fick ett långt aktivt liv och slapp vänta allt för länge på att slutet skulle komma.
    Sitter i solen i Vännes och beräknar hemfärd i morgon.
    Kram till er båda

  9. Nämen så tråkigt för Er, beklagar sorgen.
    Men du gör helt rätt som plockar fram de finaste minnena o bevarar dem i ditt minne.

    Många kramar

  10. Morning! Beklagar sorgen…tur att maken hann fram i allafall! Och svärmor förstod nog varför du blev hemma…livets gång men ändå sorgligt när en nära går bort….

    Läste också ditt inlägg om er vistelse i hyrda huset! Var fint där var! Hörde om ovädret på nyheterna då…gick nån tromb i Hälsingland också!
    Kramen i värmen!
    Ragnvi

  11. Nu är jag här igen. Hoppas allt är bra med Er trots sorgen.
    Hasse o hans bror, vad lika de är. Fast jag gissar på att Hasse är lillebror.
    Varma kramar från Anki o Småland

  12. Jag stämmer in i vad dom andra skriver. Det är alltid jobbigt när nån man tycker om går bort. Men hon fick ju vara med länge ändå. Hellre att det går fort än att bli liggande och tyna bort. Snälla ord du skriver om din svärmor. Jag hade också ett bra förhållande till min svärmor.
    Många kramar till er i pörtet.

  13. Beklagar sorgen.
    Du har många fina minnen av din svärmor att plocka fram och de kan ge dig många leenden på läpparna.

    Kram

Kommentera