Monthly Archives: november 2010

Varför ska det vara så in i baljan kallt nu när det är så vitt och vackert ute?
Jyckarna hoppar på tre ben när dom ska ut och kissa och själv fryser man näsan av sig.
Inatt var det -24 när det var som kallast, vad ska det vara bra för?
Det är ju myggfritt redan vid nollgradigt!

Här är det bara att välja, midsommarstång eller julgran, haha, bägge finns till beskådan ute på vårt gärde här i byn!
Det var så bistert under julskyltningssöndagen att vi bara hastade till torget för att inhandla en dörrkrans och hastade tillbaka till bilen för hemfärd igen…
Hoppas det är lite behagligare temperaturer kommande helg då vi har julmarknad i byn, tack och lov behöver ingen stå ute och frysa utan man håller till i bystugan och bagarstugan.

De fina domherrarna sitter utanför mitt fönster i datarummet men äter inte vid fågelbordet. Äter dom månne bara havrekärvar? Jag har nötter, talgbollar, kokosnöt och solrosfrön till fåglarna men inget av det verkar duga till domherrarna!

Angående rökningen eller rättare sagt ickerökningen kan jag meddela att första rökfria veckan avklarades igår och det går fortsatt bra.
Jag tror stenhårt på att medicinen vi äter verkligen gör nytta, den tar bort hela rökbegäret, jag är verkligen imponerad! Det är inte jag som är duktig, utan medicinen som påverkar receptorerna i hjärnan.
Ändå är jag verkligen förberedd på att det kommer en svacka, en del har svackan just andra veckan, en del tredje, men att den kommer betvivlar jag inte.
Nästa vecka ska vi ut och äta julbuffé med byalaget, få se om rökbegäret slår till då i samband med den myckna maten och den tillhörande snapsen….

Nä hör ni nu ska jag återgå till Mahjong-spelet.

Min kompis Torsten blir så trött av kontorsarbetet!

Jag lovar, denna kompis står inte i vardagsrummet längre, fotot är taget när Hasse precis monterat ihop den!

Jag är så glad över min nya spark som gör mig oberoende av väder och väglag, även när det inte går att åka spark så går den att använda som stöd så jag slipper oroa mig för att få flera benbrott!

Vintern påminner hittills om förra vintern, och det glädjer väl inte så många av er som tycker vintern är dryg nog ändå. Men bara jag slipper dom värsta köldknäpparna och nordanvinden så trivs jag ypperligt.

Det gör däremot inte kattungarna som anser minusgrader vara detsamma som inomhusväder…
Kattsand har blivit en betydande utgiftspost i pörtet, något jag tidigare aldrig har upplevt.

Våra rökfria dagar är nu uppe i fem, på den sjätte, och det fortsätter gå riktigt bra, över förväntan faktiskt.
Igår kväll blev det både ett par öl och en liten whiskypinne till Idol och det utan att få röksug, det trodde jag aldrig skulle vara möjligt!

Alla grannar har pyntat med adventsstakar i fönstren, bara vi som inte burit upp några från källaren.
Jag vet helt enkelt inte var jag ska placera dem, fönsterbrädorna är inget alternativ med två livliga kattungar i huset. Några förslag? Annars får vi nöja oss med att tända levande ljus på kvällarna när vi kan ha full kontroll på dem.

Önskar alla som tittar in en SKÖN OCH AVKOPPLANDE FÖRSTA ADVENT

Två rökfria dagar har passerat.
Inte visste vi att det var en “Tobaksfri vecka” denna vecka! Vilket sammanträffande!
Det betyder att medierna uppmärksammar rökning extra mycket denna vecka och vi kan konstatera att fler ungdomar än tidigare röker.
Ja det kan jag själv se i min omgivning, harkel harkel…
Inte vet jag vad som är bästa sättet för att få dem att aldrig börja röka!
När dom är i tioårsåldern tycker dom cigaretter är det värsta som finns och två år senare börjar dom själva smygröka…
Att tjata om hälsoriskerna tror jag inte biter särskilt bra, i den åldern är man ju odödlig!
Skillnaden är ju stor i tillgänglighet mot när jag var ung och började, då fick vem som helst handla cigaretter, redan som sjuåring handlade jag till mormor och mamma!
Överallt fick man röka, på tåg, kafeer arbetsplatser och självklart på krogen!
Trots att det numera är rökförbud nästan överallt fortsätter alltså ungdomar att röka, och inte är det billigt heller!
Moralkakor är jag inte mycket för, jag har själv alltid blivit obstinat av förbud, så man får hoppas förnuftet växer ikapp revolten snabbt!

Vi har inte råkat i luven på varandra ännu här hemma, däremot upplever vi nog världen ganska färglös och trist!
Min stubin med våra kära djur är lite kortare än vanligt och jag skulle gärna morra lite ibland precis som dom gör!
Det konstiga är att de situationer vi målade upp som rena skräckscenarion, dvs. när vi skulle morgonfika eller ta en eftermiddagsfika inte utgör några större problem!
Blir jag röksugen på dagarna så kilar jag upp till datarummet och spelar en omgång Mahjong!
Har aldrig spelat det tidigare och jag är en uselt dålig spelare, men, syftet är ju mest att få tiden att gå så röksuget släpper och det tycker jag fungerar bra!

Kvällarna framför teven är rena tortyren, med en massa reklamavbrott då vi är vana att lyfta på rumpan och gå o röka…
Hasse handlar hem saltlakrits och det är inte så tokigt, jag tar också en bit ibland, för kombinationen saltlakrits och cigaretter går inte ihop!

Visar som avslutning några bilder på våra små illbattingar som inte på några villkor vill vara utomhus i detta vinterväder vi har! Snålblåst, snöfall och minusgrader, nej bevare mig väl!

En trasmatta duger gott som lekkompis

“Får jag vara med o leka?”

En uppfriskande brottningsmatch

Torsten tänker bli lika stor o stark som Loppan och det blir han väl när han äter hennes käk?

Med ny energi orkar man slita ner både torkställning och krukor…

Det går också bra att gå en boxningsmatch på fönsterbrädan där matte har lagt upp gardinen som användes som lian av Tarzan, förlåt Torsten…

Men oavsett alla hyss så kan man inte motstå de små liven!

Om det tar lite längre tid än vanligt innan jag hälsar på så beror det på att jag är lite världsfrånvänd för tillfället. Ikväll ska jag fasta och tidigt i morgon bitti ska jag till vårdcentralen för provtagning. Ska bli spännande att höra om mina värden förändrats under den månad jag nu ätit medicin för kolesterolet.

Ha det gott alla vänner, hoppas ni inte blåst bort i snöstormar, hos oss har det bara snöat måttligt men en iskall vind innebär att det känns som rena vargavintern!

Imorgon är stora rökslutardagen här!

Jag tror jag är redo, jag måste vara redo, jag kan nog inte bli så mycket mera förberedd…för denna stora förändring i mitt liv.
Inte en dag på mer än 42 år har jag varit rökfri! Till och med då jag legat inne på lasarettet och blivit opererad så har jag stapplat mig ut med droppställning och rullstol, allt för att få ett bloss!
Cigaretterna är onekligen en identitetsfråga för mig, om någon skulle be mig rita ett självporträtt så skulle dom se en glasögonprydd äppelkindad tant med tre dubbelhakor och en cigarett rykande i ena handen…

Jag trodde att jag skulle fortsätta röka tills dagen jag dog. Allvarligt talat, jag har inte en endaste gång funderat på att sluta….
Men, man är väl inte sämre än att man kan ändra sig!
Med kalla fakta om sitt självförvållade kassa hälsotillstånd så är man väl ändå urbota dum om man inte tar chansen att hänga med ett tag till och gör vad som krävs för att det ska bli möjligt!

Med åren så har vi faktiskt minskat vårt rökutrymme steg för steg..
Från att ha rökt överallt, och då ska vi inte ens snacka om att man rökte ohämmat på arbetsplatserna ännu i slutet av 80-talet, så införde vi först rökstopp i datarummet, sedan i vardagsrummet.
Sedan en vecka tillbaka då lilla Melissa var på besök så röker vi nu bara utomhus.
Då känns nästa steg naturligt, att fimpa!
Det är inte gott att stå ute i snålblåsten och huttra, vilken tur att det är den kalla årstiden!

Det jag oroar mig mest över är att bli en riktig bitch!
Humör har jag ju ändå så det räcker och blir över, men tänk om jag verkligen blir så upp och ner i humöret som många bevisligen har blivit av rökstopp!
Jag vill inte bli en gnällig käring, jag vill vara en glad käring!

Och tänk om min alltid så soliga make också blir grinig och vi går här o fräser åt varandra dagarna i ända?

Då får vi väl klappa varsin pälskling , se så fint de redan kommer överens.

Vi fortsätter att knapra våra dyra Champix-tabletter morgon och kväll och jag måste säga att jag inte känner något större röksug. Maken däremot säger att han inte upplever någon skillnad alls!
Hela kuren är på tolv veckor så det återstår ännu tio veckor av medicinering.

Ha nu en fin vecka, tänk, nästa helg är det redan första advent!