Skogsvandringen Genom Rämens djupa skogar skrida Fyra män vid hvar sin foras sida. Himlabågen strimmar norrskensljus Ofvan höga furors dofva brus Carlavagnen fram ur skyar bryter, Forsen lik en fjättrad kämpe ryter Kastar sig, i stålblå brynja klädd, Sömnlös af och an på klippig bädd. Öfver höjder, genom mörka dalar Går det tysta tåget – ingen talar; Blott då lasset stöter mot en sten, Klingar Vermlands-malmen stark och fen. Än det gamla svenska tungomålet Ljuder klart hos järnet och hos stålet. Hade lynnets stål i forna dar Lämnat lika starkt ett eko kvar! Esaias Tegnér 1882 Trevlig helg!

När man som jag för en gångs skull planerat och ordnat så finurligt att maken har Blinka som följeslagare i bilen idag, så kan jag bara instämma i bildens påstående! 😆 Tro nu inte att jag tänker gå ut och dansa i regnet, men jag får lov att säga att det trivsamma trummandet av regn på taket har en ganska hög mysfaktor! Det som är mindre mysigt är att vår Astrid verkar ha valt att flytta hemifrån! 🙁 Senaste veckorna har hon vandrat iväg till återvinningen i byn ett par gånger. När Hasse har åkt dit med sopor har hon känt igen billjudet och gett sig tillkänna! Hasse har öppnat…

..tassade vi igår helt oplanerat, nämligen Esaias Tegnérs fotspår i byn Rämen som vi hastigt och lustigt hamnade i! Vi trotsade de regntunga skyarna och bestämde oss för en tur till Hagfors och på hemvägen blev det en avstickare till Rämens herrgård. Skalden levde 1782-1846 och levde sina ungdomsår i bygden. Här skrev han flera dikter. Han hade en komplex natur och led av depressioner och dödslängtan. Hans mest berömda verk är Frithiofs Saga. Si flammorna i högan sky från hyttans masugnskrön! I kvällens dunkla skymningsstund vad denna syn är skön. Visst vittnar den jämväl om kamp, förvisso tung och lång, men bröd det blev till barnamun, när hyttan var…