-
Ligger lite efter..
Idag skulle jag förstås blogga om fredagen den 13, den stora otursdagen, OCH fullmåne till råga på allt! Men, jag har ju inte avklarat gårdagen då vi huxflux åkte iväg till slaktaren i Dala-Järna för att handla lite godsaker till både folk och fä! Ska jag bjuda ut till picknick kanske? Det här bordet på gräsmattan är min snömätare vintertid, och nog tycker jag ögonmåttet visar på ca 30 cm ”Granen står så grön och grann i skogen…” heter det i visan, tack o lov att man lämnat några ståtliga furor att vila ögonen på! Här under kan man ta sig en uppfriskande dusch, om man tar av sig mössan…
-
Insnöad..
Den rubriken är det nog många som tycker jag skulle ha använt flera gånger om, för man kan ju förstås vara insnöad på många vis.. Men det var då hiskeligt så mycket snö det hänger på grenarna idag.. Till och med fågelmataren är insnöad.. Och vart har vägen tagit vägen?? Jag är helt säker på att det går en väg här någonstans.. Men hjälp inte ens postbilen hittar hit, nu är det illa! Nejdå, visst hittar han men han kommer inte uppför den oplogade backen så jag går ner till soptunnorna och hämtar upp posten till oss på kullen Blinka är inte alls på humör, trots mina lockrop står hon…
-
Jag har läst..
Titel: tårar i havet Författare: Ruta Sepetys Förlag: B. Wahlströms Publiceringsdatum: 2016 Antal sidor: 416 Tyskland vintern 1945. Fyra ungdomar. Fyra hemligheter. De har olika bakgrund och kommer från olika länder, men de är alla på flykt. Från krig, från lögner och från sina egna hemligheter. Deras vägar korsas när de som hundratusentals andra flyr mot kusten för att komma undan de sovjetiska trupperna som rycker allt närmare. Ungdomarna försöker få plats ombord på fartyget Wilhelm Gustloff som ska föra flyktingarna över Östersjön, mot tryggheten. Men havet döljer också hemligheter. Historiens största fartygskatastrof inträffade bara 15 mil från den svenska kusten, men är okänd för de allra flesta. Författaren har…
-
Hjärngympa
Nu undrar jag om jag inte tagit vatten över huvudet? I tillfällig sinnesförvirring eller i rent övermod klickade jag hem en krysstidningsprenumeration… Och inte vilken som helst, utan den svåraste varianten… Ojvoj, hur ska detta sluta? Visserligen var det ett bra pris, men om jag inte lyckas lösa ett endaste svårt kryss så är det ju ganska meningslöst.. Jag vill ju gärna ha något ”att bita i”, korsord är så roliga att lösa, bara jag slipper sudoku…det går, men jag är lite för virrig i mössan för att ha tålamodet.. Vad gör ni för att gympa hjärncellerna? Jag spelar ju mahjong också, på facebook, men det kräver ju ingenting annat…











