Dagen igår började rysligt tidigt, jag vaknade av en inte alltför diskret dunkning på sovrumsfönstret klockan sex… Det var visst en katt som ville in i pörte-värmen… Öppnar altandörren och in smiter Torsten Men vad nu, han stannar kvar i vardagsrummets mörker istället för att som vanligt hoppa upp på kattbänken i sovrummet och kräva frukost, något han gör högljutt och med stor inlevelse varje morgon! Hmmm, tänker jag då, men är för trött för att reagera så mycket mer, tycker det är rätt skönt att krypa ner i sängen bredvid Daniel igen… Då hör jag plötsligt…ett tydligt pipande …sen rasslar det till, tänk, det låter precis som en katt-och-råtta-lek….i…

Igår när jag som vanligt scrollade igenom mina tidigare blogginlägg såg jag att det var precis ett år sedan Blinka gjorde sig så illa i benet att korsbandet brast. Efter veterinärbesök trodde jag ändå att med några veckors vila och smärtlindring skulle hon vara frisk igen, men ack så jag bedrog mig. Det ena ledde till det andra och än idag vet jag inte vad hon drabbades av mer än korsbandsskadan för det var inte den som gjorde att hennes liv tog slut. Men att göra stora undersökningar med sövning för att sedan kanske upptäcka något som kräver operation på en såpass gammal hund tyckte inte veterinären var tillrådligt. Men,…

Tack söta rara för alla uppmuntrande kommentarer! Det är bara att vända blad i almanackan och se varje dag som ny och redo att levas… I tidningens dagliga horoskop läser jag följande: ”Njut av trevligt umgänge, passa på att vidga dina vyer” Ingen dum idé alls! Bestämmer mig för en långpromenad oavsett väder, förutom om det regnar småspik, men det gjorde det tack o lov inte! Och sällskap fick jag också, väninnan följde med på en rejäl byrunda. Fotomotiven duggar inte tätt precis så här års. Den här julgransvarianten var lite skoj för på långt håll såg den ut som en ”riktig” gran men vid närmare påseende är det bara…

Andra adventhelgen började lovande Jag beundrar granntjejernas rosiga kinder och glada snögubbe! Men säg den glädje som varar, redan natt till söndagen började snön töa bort Tur att jag hann föreviga den jättestora snögubben med de längsta smalaste armar jag skådat! Nu blev det för sorgligt att skåda, snögubben håller på att smälta bort inuti sin gula reflexväst Det verkar inte bättre än att vi får nöja oss med gubbar i plast De står i alla fall garanterat kvar till jul oavsett väderlek! Så himla trista blir promenaderna nu, dimman ligger tät, det blir inte ljust på hela dagen och nu ligger ingen snö kvar som piggar upp… Köbildning vid…