• Bloggen

    Lycka är..

    ..att rensa årets första kantarellskörd framför fri-idrott på teve! Det var blåbär vi hade i åtanke då vi gav oss ut en sväng på skogen Blinka och jag tävlade om bären som inte var så många men de som fanns var stora och saftiga Någon halvliter bär och några smultron fick vi ihop. På hemvägen stannade vi till vid en sjö och gick längs stranden tills…! Det lyste något grannt och gult på backen! Det stupade brant ner mot stranden och jag var mer än glad åt att ha en make med mig som vigt kunde klättra ner och plocka dyrgriparna medan jag stod uppe på stigen och dirigerade! Som…

  • Bloggen

    Vi ”dygnar” i pörtet!

    Har du hört uttrycket ”dygna” Ett himla passande ord för när man vänder på dygnet, sover bort dagen och vakar på natten. Jag lärde mig begreppet då mina kära barnbarn under sina skollov ”dygnar” dvs. spelar dataspel om nätterna och sover på dagarna… Nu har även vi gamlingar provat på det…dock inte datorspelandet Igår kväll började vi titta på teve klockan 18 Då visades nämligen fri-idrott från Junior-VM i Barcelona. Då sändningen var slut klockan 22 såg vi ”Barnläkarna”, en fantastisk serie om ett av världens främsta barnsjukhus i England. När det programmet var slut zappade vi runt lite och hittade plötsligt engelska ”Mästerkocken för proffs” alltså förlagan till svenska…

  • Bloggen

    Utflykt till Dössberget

    Jag fick syn på en liten notis i lokalblaskan om Dössberget med lantgårdsdjur såsom getter, får, hönor, kaniner och tyckte det lät lite lagom trevligt att besöka. Hämtade upp dottern i Falun och här har vi med bilens hjälp klättrat högt upp på Dössberget ett par mil norr om stan. Vädret var som det varit denna sommar, mer regn än uppehåll, men en del blommor prunkade vackert regnet till trots. De så omtalade djuren var det inte mycket bevänt med, vi hittade bara en ensam getabock som stod och hängde med huvudet. Hasse kan äntligen känna sig lång och ståtlig i denna mysiga miljö, de små stugorna var perfekta för…

  • Läst

    Jag har läst..

    Kalak av Kim Leine Kim växer upp i Nordnorge i en krets av Jehovas vinnen som håller honom i strama tyglar. När Kim är fem år gammal stöts fadern ut ur församlingen och bosätter sig i Köpenhamn. Tolv år senare flyr Kim från kraven och flyttar till sin beundrade far. Men det visar sig snabbt att fadern inte har några likheter med den idealbild som Kim har skapat. Efter några dagar förgriper sig pappan på sin son. Övergreppen pågår av och till under ett år. Kim utbildar sig till sjuksköterska, gifter sig och får två barn och familjen flyttar till Grönland för att han ska komma bort från sin far.…