-
Klafs och tjofs
Tänk vad mycket som kan hända på 24 timmar! Igår kväll och natt har det kommit ner blötsnö som lade sig som ett vaddtäcke över vägarna. Idag skulle soptunnan behöva gummistövlar! Många sköna plusgrader hade vi men det var inte så lätt att ta sig fram, speciellt för liten Blinka som inte gillar att bli blöt om tassarna! Klafs och tjofs lät det när det sög till under sulorna! Modig som jag är tänkte jag att det nog ska gå att traska på gärdet, men, titta va blött, här är det tänkt att dom ska ha skidtävlingar för barnen på söndag! Snön som ligger ovanpå isen på ån har börjat…
-
Lär dig av hunden!
Om en hund vore din lärare skulle du få lära dig att: – När någon du älskar kommer hem, spring alltid och möt dem. – Låt alltid känslan av frisk luft och vinden mot ditt ansikte vara anledning nog för extatisk lycka. – Bits inte när det räcker med att morra. – Låt andra veta när de inkräktar på ditt område. – Spring, hoppa och lek en stund varje dag. – Ta en tupplur då och då, och sträck alltid på dig innan du stiger upp. – Njut av uppmärksamhet och var inte rädd för andra människors beröring – Om det är varmt ute, pausa ibland och lägg dig ner…
-
Jag har läst..
I slutet av minnet finns ett annat sätt att leva av Birgitta Andersson Agneta Ingberg är 58 år när hon får beskedet att hon drabbats av Alzheimers sjukdom. Redan tidigare har hon misstänkt att något är fel. Hon hittar inte längre i tunnelbanan, orden sviker henne och hon tappar allt oftare koncentrationen. Känslor av skam och svek kommer med diagnosen, men hon bekämpar dem med klarsyn och drastisk humor. Nej, man kan ju inte lägga allting på minnet – men var lägger man det då? Vännen och prästkollegan Birgitta Andersson förmedlar här Agnetas tankar om livet före och efter beskedet. Det har blivit en varm, klok och trots allt ljus…
-
Virriga karlar forts….
Jag fick mig ett gott skratt igår kväll och kan ju inte låta bli att få er också att dra på mungiporna… Hasse måste förmodligen jobba på klantigaste firman ever! Jag berättade ju att han själv förmodligen glömt passet om jag inte påmint honom, och att hans kompis som reste med honom i bilen till Stockholm hade glömt sitt pass så de fick vända tillbaka efter en halvtimmes körning… Nåväl, nu fick jag reda på att en deltagare från västkusten också hade glömt sitt pass. Han fick åka ut till polisen i Arlanda, betala en tusenlapp och för den fick han ett vackert chockrosa pass, tillfälligt gällande i tre månader!…
