Vart tar dagarna vägen?

Alltså, vart tar tiden vägen, det måste vara pyspunka någonstans i etern…

Fast tiden rinner iväg så kan jag inte påstå att jag får något vettigt gjort.
Jag letar svamp som inte finns..

Och jag har fått mera goda hallon!

På blåbärsfronten ser det också bra ut, fast, bären på bilden är inte blåbär!

Detta är odon, blåbärets “fattiga släkting”…
Nu ska du få höra, kärt barn har många namn, odonet kallas också
-hundbär
-skinnmunnar
-svålon
-görvälter
-slinner
-slinnon
-uddbär
I Norge även kallade bikkjepong = hundpung
De troddes befrämja ett otuktigt leverne, och åt man dem riskerade man att få dåligt rykte! Den som ändå chansade, löpte risk att få förfärligt otäcka ungar!

Så här ser det ut där både odon och blåbär växer, odonriset är högre och bladen grågrönare i färgen.
Det är inte farligt att äta odon om man inte är skrockfull förstås, men jag tycker de smakar lite vattniga.

Haha, tänk så det kan bli när man bloggar, en hel lång tirad om bäret odon blev det!
Avslutar med en liten utmaning minsann…

Hur många insekter/kryp hittar du på blomman?

5

Skyltsöndag # 273

Den här veckan presenterar jag skyltar i samband med en liten utflykt jag gjorde med grannkompisen igår.

Hit till grannbyn åkte vi, kanske inte helt lätt att tolka skylten!

En loppis fanns att fynda i, och det gjorde vi!

När vi shoppat färdigt tog vi en bypromenad

O titta, jag fastnade på bild!

Så här kan ett hus också heta…

Kärleksudden som jag kluddat namnet på med rött, det är ju omöjligt att läsa på plaketten!

Den här skylten tyckte vi var svårtolkad, jag tycker den talar om att vägen är krokig, det höll inte kompisen med om, vad tror du?

Vi behövde inte använda rastkojan, vi bara satte oss i bilen och åkte hem!

BP förvaltar skylt-temat som man snabbt blir beroende av och du hittar flera skyltare här

1

Söndags-smakbit # 31

Bloggen Flykten från verkligheten ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.

Jag har läst Här är vi av Graham Swift som handlar om Ronnie, en briljant ung trollkarl, och Evie, hans assistent samt konferencieren Jack, som håller i alla trådar. Handlingen är förlagd till Brighton 1959.

Smakbit sid.36

” Evergrene var olikt alla andra hus han hade upplevt. För bara två personer var det enormt. Det hade olika rum för olika sysselsättningar. Det hade en matsal att dinera i. Vad betydde dinera? Det hade ett badrum med ett jättestort vitt badkar. Det hade ett vardagsrum – ett rum som bara var till för att sitta i. Liksom det hade två små separata rum bara för att skita i. Till och med trädgården som tycktes sträcka ut sig i det oändliga, hade olika rum: en köksträdgård, en gräsmatta, blomsterängar, ett växthus och drivbänk. Det fanns till och med en urgammal rynkig man som hette Ernie som kom för att “sköta om” trädgården. Ett tag trodde Ronnie att Ernie bodde i växthuset.”

sid. 86

“Han placerade henne i en låda och tog, medan hon låg i den, ett svärd – två, tre svärd – och stack dem genom henne. Men dessförinnan hade han placerat henne i en annan låda, hopkrupen som en uppbunden kalkon i en ugn, och sedan stängt locket och låst det med den magiska nyckeln – och fått henne att försvinna. Och sedan – fått henne att komma tillbaka igen.”

1