Läst i augusti 2007
Tyskungen av Camilla Läckberg
Varför har Erica Falcks mor sparat en gammal nazistmedalj? Frågan lämnar henne ingen ro och till slut söker hon upp en pensionerad historielärare för att få reda på mer om dess ursprung. Men mannen beter sig undrligt och kan inte ge henne några svar.
Två dagar senare är han död. Ihjälslagen.
När Erica får höra talas om mordet blir hon bestört. Efter lång tvekan har hon börjat läsa sin mors dagböcker. Där kommer det fram att modern under andra världskriget umgicks i samma krets som den mördade mannen. Kan Ericas besök ha satt igång ett händelsförlopp som ledde till mord? Vem är beredd att mörda för att sanningen om det förflutna inte ska komma fram?
Jag läser inte så deckare så ofta, men när jag gör det blir det gärna svenska kvinnliga författare. Camilla skriver realistiskt, humoristiskt och storyn är fängslande.
Ett extra plus för den gripande berättelsen om en ung kvinnas upplevelser på 1940-talet som flätas in i berättelsern.
Mitt betyg *** av fyra möjliga
Nej, jag vill inte gå med i en bokcirkel av Virginia Ironside
Marie Sharp fyller 60, går i pension och får frikort på tunnelbanan. Det är en lättnad, tycker hon. Hon har minsann inga problem med att acceptera sin ålder. Hon tänker inte bli en sån där gamling som cyklar i Mongoliet, ständigt studerar nya språk eller går in i bokcirklar för att hålla sig ung och stimulerad.
Hon vill inte vara ung och stimulerad!
Hon tycker att relationer med män bara är komplicerade och slutar med tårar – precis som när man försöker förprogrammera sin video. Och folk som inte kan låta bli att prata om sina barnbarn är oerhört irriterande, skriver hon i sin dagbok.
I dagboken får vi följa Marie Sharp under nästan två år, som hon skildrar med värme, vresighet och brittisk humor. Hon lär sig ett nytt ord som passar henne allt bättre: SWELL – sixty, well off, enjoying life.
Författaren till denna bok har blivit känd som redaktör för samlevnadsspalter i brittiska tidningar.
Tänkte jag skulle passa på att läsa om hur det är att bli 60, ifall jag nånsin råkar uppnå denna höga ålder, tss…
Och jag faller för boken, till sist. Ingen störtförälskelse direkt, men hennes humor biter bra emellanåt, och dessemellan är det ganska småputtrigt.
Livet är för henne inte bara en dans på rosor, en av hennes närmaste vänner får cancer, dessutom får hon reda på att hon ska bli farmor och är inte alls säker på att ha någon kärlek att slösa på sitt barnbarn.
Några utdrag ur boken där jag log igenkännande..
”Jag föddes till att snåla och spara, samla på snörstumpar, släta ut gammalt presentpapper med strykjärn så att det kan användas en gång till, och, tro det eller ej, förlänga livet på strumpbyxorna genom att klippa av ena benet när det går en maska och bära det hela benet tillsammans med ett annat avklippt par! Även om mitt hjärta klappar för läckra kläder är jag också ett sparsamt krigsbarn – en mycket märklig kombination”
”Svärdottern gick igenom alla köksskåpen och kastade ut allting vars bäst-före-datum hade gått ut. Jag stod bredvid med en papperskasse som allting slängdes i och som jag låtsades att jag skulle kasta i soptunnan men i hemlighet tog med mig hem. Bäst-före-datum! –Vilken bluff! När jag var ung och det rostade brödet blev bränt, vilket det ofta blev, skrapade man av det brända och åt upp brödet. Mögel på osten skar man helt enkelt bort, och om grisköttet luktade lite konstigt sköljde man det bara ordentligt och tillagade det lite längre än vanligt.”
Mitt betyg *** av fyra möjliga
Ryssbruden av Solveig Rabb
Året är 1918 och lärarinnan Hanna i Österbotten har fött en son. Alex pappa, Alexander, har flytt ur landet för att undkomma den förestående utrensningen av ryska militärer. Hanna ångrar nu att hon inte berättade för honom att hon väntade hans barn.
Tillsammans med Alex lämnar Hanna ett sargat Finland. Med flytten till Lidköping följer anonymiteten och en frihet som Hanna inte känt sedan hon blev mor.
Hon vill inte höra ordet ryssbrud eller rysskläpp ute på stan, vill kunna gå på torget i lugn och ro, köpa sina äpplen och leva ifred.
Från Lidköping flyttar Hanna småningom till en lärartjänst i Norrland. Trots sonen Alex blir ensamheten allt djupare. Brevledes får Hanna kontakt med Alexander och drömmen om ett nytt liv tillsammans med honom väcks.
Författaren skildrar miljöer och vardagsliv efter första världskrigets slut, när spanska sjukan grasserar och det mesta är ransonerat.
En lågmäld berättelse på enkel prosa, men för mig intressant då jag väl känner till rysshatet i Finland och förstår huvudpersonens bävan.
En del av texten är på pitemål, en del på andra dialekter, det tycker jag tillför boken en hel del. Mitt betyg blir ** av fyra möjliga
Brödglädje – en annorlunda receptbok för alla som bryr sig om av Anna Braw
Alma bakar aldrig efter recept. Jesper skriver egna. Regina och Wainy kavlar och gräddar medan folk tittar på. Andrew tar på sig förklädet och experimenterar. Sifi blandar deg i en balja. Inez har fått favoritreceptet av en väninna som fått det av en väninna. Daniel baka pappamackor med Oliver, Benjamin och Theodor.
I den här boken möter du barnfamiljer och bagarproffs, pensionärer och studenter, missionärer och spannmålsspecialister. Det är inte bara favoritrecepten de bjuder på – tankarna är minst lika viktiga.
Brödglädje är en inspirationsbok för både fåtöljbläddrare och degkramare. Vi bjuder på hårt bröd och mjukt, frallor och fullkornslimpa, scones och klosterbröd.
Och tips, reflektioner, historia och berättelser – för vi tycker ju om att stå där med fingrarna i degen och fundera.
Låt en tanke bli till handling, knåda bort stressen ur axlarna och bjud en vän eller främling på nybakat!
En helt underbar bok! Innehåller såå mycket mer än bakrecept!
Själv bakar jag just inget längre, mina händer klarar inte av att knåda deg, men nu har jag minsann hittat några pärlor – recept där man bara blandar ihop degen och häller i brödformar, gissa om jag ska testa!
En del av recepten har religiösa förtecken, men brödet smakar väl inte sämre för det, “ler”.
Bland innehållet finns bl.a -bröd mot stress, -bröd för världen, -bröd i hast, -bröd för själen osv.
Köp den till dig själv eller någon du bryr dig om, över 200 recept och massor av roliga intervjuer!
Mitt betyg blir full pott, ****
Sankt Markusnatten av Helle Stangerup
Ide Munk födde sitt barn i en explosion. I samma ögonblick som jordemodern grep om den nyföddas huvud och axlar och drog till hördes braket.
Väggarna skakade, rutor sprack och norrväggen rämnade från tak till golv. Flagor av puts och kalk föll ner på himmelssäng och brudkista, på tjänstekvinnor och pigor, och kalenderstaven dunsase ner från bordet och rullade bort mot gnistregnet från den öppna spisen.
Det är Sankt Markusnatten 1533, i svärdets natt, som Mette kommer till världen på detta i allas ögon olycksbådande sätt. Hon blir också ett märkligt och egensinnigt barn, som fadern Oluf rosenkrantz, riksråd och länsherre, ägnar all sin kärlek och omsorg.
Mette växer upp under ett dramatiskt skede av Danmarks historia med tronföljdsstrider och krig.
Det är också en andlig brytningstid dåkyrkorna rensas från allt katolskt och order predikas på Luthers vis.
En ny bekantskap är denna författare för mig. Hon har skrivit både deckare och historiska romaner.
Den historiska inblick man får i levnadsförhållanden, vardag och fest i 1500-talets Danmark är detaljrika och intressanta.
Boken är välskriven och seriös, ändå fattas det sista lilla lyftet.
Betyg ** av fyra möjliga