Dop

Barnafödelse och dop i Sverige
I äldre tider gav ett barns födelse anledning till tre fester. Den första ägde rum så snart ryktet om den lyckliga tilldragelsen hunnit ut i grannskapet. Då samlades hustrurna i barnsängsrummet, med barnsängsgröt till den nyblivna mamman. I detta kvinnogille tolererades inga karlar. Den andra festen var barnsölet efter att barnet döpts i kyrkan dvs senast åtta dagar efter nedkomsten.
Det tredje tillfället, sex veckor efter födelsen, var kyrkogångsölet, efter att den nyblivna modern ”kyrktagits” i den kyrkliga reningsceremonin.

Kyrktagning o dess gille har försvunnit, medan dopet eller den borgerliga namngivningsriten däremot är högst ”inne”.
Eftersom dopet ofta kombineras med söndagens högmässa blir den följande festligheten vanligen en buffetlunch i hemmet o där överlämnas också dopgåvorna, där alltjämt – som för hundratals år sedan – silverskeden är en självklar form.

Barnsängskalas i Finland
Finska barn skall införas i befolkningsregistret inom två månader efter födseln. Före det firas oftast dopet eller namngivningsfesten. Över 80% av de finska barnen döps. De flesta dopen ordnas i hemmiljö. Efter ceremonin följer oftast kaffeservering. Faddrarna skänker barnet den traditionella dopskeden, silvermuggen eller något smycke medan övriga gäster överlämnar kläder, pengar eller leksaker.

Den gamla barnsängsfester kalla ”varpajaiset” (från finskans ord för tå,varvas) återupplivats. Festen har nu övertagits av männen, den nyblivna fadern bjuder på kalas, oftast en rejäl supfest!

Bakåt

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.