Fem-en-fredag #49 Game mode
#49 Game mode
– Vilket djur skulle vara din följeslagare om livet var ett äventyrsspel?
En hund, självklart!
– Om du fick en skattkarta i posten – vad skulle du hoppas att den ledde till?
kanske till buddhistmunkarna i Shang-ri-la, läste för inte så länge sedan boken Lost Horizon av James Hilton, handlingen utspelar sig i Himalayas berg, jag blev trollbunden och skulle gärna tillbringa mycket tid bland de kloka munkarna
– Vilken oförklarlig vardagshändelse är ditt livs största mysterium?
Jag är född med en stark förmåga att kunna sova både gott och länge!
– Om du samlade poäng för vardagssysslor – vilken skulle ge dig flest på en vecka?
Sedan flytten till mitt femtifjärde lilla pörte bäddar jag sängen varje dag, något som inte var fallet tidigare….
– Om du skulle ha ett högkvarter, var skulle det vara någonstans?
I ett gammalt finnpörte djupt inne i en mossig granskog vid en vacker tjärn
Flera temabloggare hittar du som vanligt hos Elisa
Trevlig första advent till dig som tittar in!
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
LillaSyster
Kul att läsa dina svar =)
Trevlig första advent till dig också!
Znogge
Jag hade också valt en hund helt klart!
Imponerande att du bäddar din säng varje dag. Det måste jag erkänna att vi inte gör. Vi bäddar till själva sängen men det är sällan överkastet kommer på…
Önskar dig det samma!
Anette
Skulle gärna kunnat bo i en sån stuga, jag med. Intill en tjärn och med massor av skog runt omkring. Hade odlat och fiskat, plockat bär och svamp och bara varit.
Gillar din bild med vattnet, känns som flera bottnar och ett mystiskt djup. Vackert.
Hanneles bokparadis
Har aldrig funderat på att tillbringa tid med munkar.
Synnøve Irene Kjerstad
Vilka vackra bilder. Hoppas du finner din dröm snart. Kram
Ibod11 - Ingrid
Självklart skulle jag också välja en vovve som sällskap. De är absolut bäst 😀
Resten av frågorna har jag inte lika bra svar på som du så jag nöjer mig med att stanna till vid den vintriga, fina bilden på slutet.
Trevlig advent till dig också.
Kram
BP
Kul att läsa dina svar:-) Kan bara säga att vi aldrig skulle kunna bli grannar – hahaha:-)
Trevlig första advent till dig med:-)
Anna-Lena
God sömn är mycket värd.
Min drömstuga i skogen och nära en sjö, den är rödmålad.
Go kväll!
Anki
En hund såklart … bästa kompisen 🙂 En härlig stuga där i skogen … men, allt har sin tid och även om jag fortfarande saknar huset i kanten av skogen så skulle jag nog inte orka med det livet nu med tanke på allt arbete som krävs med veden året runt och snöskottningen på vintern.
Fina bilder!
Ha en fin lördag!
Kram
Christian Lehmann Gisler
Fina bilder som passar bra till frågor/svar… sov gott! 😉
Susjos
Verkligen fina bilder! Inte minst på ditt lilla pörte där i skogen!
Men vi svarar inte så lika på veckans frågor 😉 Fast sova gott och länge, det kan jag också!
Har ni snö nu i Falutrakten?
Ha en fortsatt trevlig lördag!
Kram
A ROOM OF MY OWN
jag kunde också tänka mig ett kloster med munkar som gick och sjöng vackra gregorianska sånger i gångarna utanför min cell. har också läst Hiltons bok. finnpörte, granskog och tjärn – orden klingar ljuvligt i mina öron. bäddar sängen gör jag aldrig. den gjorde jag i min ordentliga ungdom. men det är slut med den nu!
Mormor
Lost Horizon, o ja! ”Blå månen” hette den först på svenska, sen kom en ny upplaga med namnet ”Bortom horisonten”. En underbar bok! I tidernas morgon såg jag filmen också.
I går fick Monica Fagerholm Finlandiapriset för ”Döda trakten Kvinnor i revolt”. Jag har inte läst den. Ska pröva någon gång, för ordningens skull. Den enda av Fagerholms böcker som jag läst till slut är ”Vem dödade Bambi”, få se hur det går med den här.
Läste Sophia Janssons omtalade ”Tre öar – mamma, pappa och jag”. För många detaljer och en mängd ”lösa delar”, som jag inte tycker att hör ihop med resten av boken. Nå, hon är inte författare och har aldrig utgett sig för att vara det heller. Hon ville berätta om sin mamma – nåjo, det gör hon. Ibland.
Försökte bilda min själ med en Nobelpristagare: Doris Lessing, Gräset sjunger. Jo den var bra, men tung och tryckande. Slavar där också, och hemska engelsmän.
Ha en trevlig adventssöndag!