Hoppa-på-tåget # Husdjur
Lokföraren Åke lotsar oss med stadig hand på spaken från stationen till slutmålet.
Veckans ord är husdjur
Jag hade glömt att vi haft husdjur som tema förra året, men det hade inte Anki gjort!
Hon visar idag söta råttor, och nu kan jag inte låta bli att visa barnbarnet Simon med sitt husdjur
Två tama råttor hade han, min dåvarande man vägrade befinna sig i samma rum som de! Jag vet att avskyn inför råttsläktet är stort, det bottnar ju långt tillbaka i tiden när råttor frodades i städerna och spridde pest och andra hemska sjukdomar.
Min dotter jobbade i en djuraffär för många år sedan, och då flyttade det ena ovanliga husdjuret efter det andra hem till henne. Zookie var inget kramdjur direkt, men ganska gullig ändå…
Min papillon Blinka är större än en chihuahua men mindre än grannens Dunderklumpen!
Barnbarnet Paulina med Daniel! Tror fotot är från 2011
Detta får räcka för idag, kanske återkommer temat åter nästa år, det finns gott om djurfoton i arkivet!
Vill du hänga på utmaningen beger du dig till lokföraren Åke där du erhåller en gratisbiljett, för han är en generös man!
Där finner du också en lista på andra deltagande tågresenärer som du kan hälsa på !
Nästa vecka är temat recept
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Anna-Lena
Fina bilder, men det sista tar ändå priset!
Såååå gulligt!
Äventyret Framtiden
Finaste Blinka och så Daniel…dina vänner som blev våra bloggvänner på sitt sätt.
Apropå barnbarnet med råttan så är det ju tamråttor och de kan ju vara hur trevliga som helst, mysiga och kramiga.
Tänker på ditt uttryck om långt tillbaka i tiden och de där råttorna vi inte vill kännas vid. De finns hur mycket som helst i städerna fortfarande men nu har vi firmor som sköter om att de inte syns lika bra längre som på den tiden. Men att de finns hur mycket som helst är dessvärre ett faktum i alla storstäder, i många städer överlag.
Ha en fin kväll Paula!
Kram från gränden!
BP
Jag är också tacksam till Anki som mindes temat. Då slapp jag dubblera, men det visade sig att jag inte bara hade glömt temat utan att jag dessutom tänkte helt annorlunda än för ett år sedan. Bra så:-)
Tama råttor har ju varit rätt vanliga som husdjur, det är de kanske fortfarande. Över min döda kropp säger jag bara. Igelkotten däremot välkomnar jag. Vi hade en sådan när jag var liten. Den kom dagligen till vår altan för att bli utfodrad. Älskar igelkottar. De är lika söta som ekorrar.
Paulina som liten – ja, jag ser en kopia av Noelle här. De är otroligt lik varandra.
Blinka och Daniel minns jag ju. Båda var älskade av dig och oss som fick följa dina pälsklingar här på bloggen.
Anna-Lena
Fy attan för råttor som husdjur.
Kommer ihåg en klass för många år sedan. En elev kom för sent till skolan. Alldeles förtvivlad var han. För att hans råtta hade dött. Tyvärr kunde jag inte uppbringa någon medkänsla…. även om jag faktiskt försökte…
Go kväll!
Synnøve Irene Kjerstad
Så mycket fina bilder på goa djur. Många är borta, men dem finns i vårt hjärta.Kram på kvällskvisten.