En riktig höstlördag..

Idag är det så grått och blött att inte ens skogen känns lockande.
Regnet strilar ner och jyckarna är inte pigga på långpromenader.
Men vi har haft vårt lilla äventyr idag…

Jag hade nämligen sett ett sommartorp till salu på Blocket!
Det låg bara 15 km härifrån, nära en sjö.
Och billigt var det, 80.000,- !
Det måste förstås besiktigas!
Vi hade fått en mycket haltande vägbeskrivning:
“När ni kör från stan ca 6-8 minuter en liten äng på vänster sida, en liten grusväg, första huset”
Bah, bilarna kör på riksvägen i 90 och vi skulle krypa fram för att på syn på en liten grusväg…
Men, vi hittade den!
Körde förväntansfullt upp längs den leriga kostigen, kommer fram till en liten röd stuga.

Nej, detta var inte vad vi tänkt oss. Stugor i en klunga, så nära varandra att man knappt kunde andas!
Riksvägstrafiken hördes som om vi stått alldeles vid vägen, och stugan var mitt i en renovering.
Mycket snabbt avklarat alltså, men sen skulle bilen vändas för att åka därifrån..
och det var lättare sagt än gjort!
Gräsmattan visade sig vara en enda lervälling

Snart hade hjulen sjunkit halvvägs ner i sörjan….suck!
Trots plankor lyckades inte älsklingen får loss bilen, regnet tilltog alltmer..
Hans jympadojor var genomsura och ansiktet fläckigt av lerstänk.
Jag såg humorn i situationen, men mannen såg så bister ut att jag valde att inte fota utan kopplade jyckarna och gick en sväng längs vägen istället…

Till slut återstod bara en vettig lösning, hitta en människa med bil som kunde dra loss bilen.
Tack o lov var hjälpen nära, Hasse hittade en man i ett närbeläget hus som kom till vår undsättning..
Det var den dagsutflykten, puh!

Vi storhandlade mat på hemvägen och nu ska ni få höra:
Eftersom jag är med i en hushållspanel så scannar jag in alla varor i datorn.
Och det gjorde jag när vi kommit hem, och då märkte jag att köttet vi handlat inte fanns med på kvittot…
Nu till en samvetsfråga: Hur skulle ni ha gjort??
Köttet skulle kostat 120 kronor…

Jag erkänner, vi åkte inte tillbaka och betalade….

Alltså, jag uppfattar mig själv som en ärlig person, och hade jag handlat i en privat liten affär så hade nog samvetet sagt stopp, men nu gällde det ju en stor matkedja..
Hade ni åkt tillbaka och gjort rätt för er?

Få se om biffen smakar gott ändå…

Trevlig helg på er, jag ska ikväll vila ögonen på Danny-boy i den europeiska finalen av Lets Dance samtidigt som jag måste heja lite på mina finska tango-dansare också…

0

Ny höstskrud!

Nu har duktiga dottern varit i farten!
Tog ju så många fina foton ute på ön så jag tänkte det kunde passa till nytt höst-tema på sidan.
Om du inte kan se nya headern och bakgrunden, uppdatera sidan ett par gånger!

Och så vill jag niga och buga och tacka Leena för denna

Och som vanligt kan jag inte utse några enstaka bloggar att ge denna vidare till, utan skänker den till varenda en av er som besöker mig, oavsett om ni kommenterar eller ej!
Det är jättehärligt att få kommentarer på bloggen, men jag har också full förståelse för att inte alla väljer att göra det.
Alla är lika välkomna till mitt pörte!
Tack för att ni finns!

0

Skogsturer på ön

Bjuder på några vackra bilder från skogsmiljön på ön

Så här ser gammelskogen ut när vi närmar oss

Här trivdes många svampar, bland annat KarlJohan som jag inte plockade en enda! Det ni, det kräver viljestyrka! Men jag hade ju ingen möjlighet att förvara dem…och ska jag vara ärlig så pratade jag med några sista dagen och förklarade att dom var väldigt fina men att dom skulle få stå kvar…helt normalt beteende, eller hur “L”

Mycket snart visade skogen sin rätta natur, det fanns inte en endaste stig att gå på! Omkullfallna träd på längden och tvären överallt, inte ens en machete hade hjälpt!

Svamp växte också både på marken och i träden!

Stora mossiga stenbumlingar stod i vår väg..

Vi letade oss ut mot stranden där det var mer lättillgängligt att promenera, och då fick vi belöningen, de första gulisarna lyste upp!

Här tog vi sen en välbehövlig rast innan vi traskade hemåt med svampkorgen full

De vackraste svamparna är oätliga, men fina foto-objekt

Ja nu slutar jag min reseskildring, en del fadäser inträffade förstås också, det hör ju liksom till när man är på semester..

– alla mediciner kom med, utom magsårsmedicinen… :doh:
– veken till oljelampan tog slut andra dagen, sen fick vi förlita oss till värmeljusen.. :pust:
– gustavskorven, en rökt korv av hästkött, tyckte jyckarna luktade underbart, så efter en frukost under ett obevakat ögonblick lyckades Loppan norpa hela korvringen ner på golvet och sluka i ett nafs! :devil:
– båtmotorn krånglade, en växel låg i och då gick den inte att starta…förklarade husvärden per telefon. Hasse lyckades lura igång den efter ett tag, men den var inte någon trotjänare precis :down:

-Och sist men inte minst:
Inför resan hade vi på en loppis inhandlat en gammal transistorradio som vi tog med oss för att ha möjlighet att lyssna på något annat än våra egna vackra röster… :music:
Tror ni batterierna funkade? Nä, just det… så på onsdagen när vi begav oss in till närmaste by åkte vi förbi en loppis där sambon inhandlade en annan radio…sen fick vi köpa nya batterier till den också förstås..
Väl ute på ön igen sätter sambon i batterierna men inget ljud hörs denna gången heller…
Efter en stunds mixtrande tittar han upp på mig och säger: Jag tror inte att det är någon radio på den här…
Han hade köpte en gammal kassettbandspelare…. :whistle:
Det blev ingen ljuv musik, men vad gör det när vattnet kluckar vid stranden och fåglarna kvittrar!

0

Nu är det min tur

hundarna har sagt sitt…så här kommer min version av ö-semestern!

Det hade inte skadat att vara en bergsget, eftersom stugan låg på öns högsta punkt!

Den här vedspisen skulle hålla oss varma och torra…njae, tjugo grader var max vad vi lyckades uppnå

En stor gammal kökssoffa i trä prydde köket, tyvärr var den för hård att ligga på.

Trivsamt var det dock

Här har jag klättrat upp till övervåningen, vi sov i dubbelsängen, en riktigt skön resårsäng längst in. Gissa om vi slog i huvudet i dörrposten några gånger…

Dessvärre nådde ingen värme hit upp, fick aldrig kvicksilvret över 10 grader, “hutter”, så vi låg som kåldolmar insvepta i dels alla kläder vi hade med oss, dels alla täcken vi hittade!

Den spännande loftgången på övervåningen. Stugan har fungerat som representationsmål för jaktsällskap inom Stora Enso och mången ädling har övernattat här!

En vacker utsikt kröner loftet!

Bland allt klotter hittade jag mina initialer, men 1944? då var jag inte ens påtänkt…

Här på tunet parkerade vi oss första kvällen för att skåda aftonhimlen

Oops, det blev visst några timmar…..men klockan tio var det mörkt som i säcken o vi kröp ner i den kalla bingen..

Klockan är åtta på morgonen, vilken syn!

Bara denna vy var värd hela resan!

Trolskt så det förslår, här har älvorna dansat och lämnat slöjorna efter sig..

Nästa gång ska ni få följa med till ö-skogen, ett naturreservat som står helt orört som om tiden stått stilla..

0