Bloggen

Babyboom i Dalarna ?

Av
den
20 januari 2009

När jag var barn planerade jag att skaffa mig en stor familj.
Jag skulle ha en massa barn, men jag minns inte så noga om jag någonsin planerade någon pappa till dem..
Det var inte heller så nödvändigt, för jag skulle minsann inte föda barnen själv.
Näpp, jag skulle adoptera, helst skulle barnen komma från olika länder och olika världsdelar också!

Jag tror allt detta grundade sig i att jag var enda barnet och kände mig väldigt ensam ibland.
Och jag beslöt dyrt och heligt att antingen inte skaffa barn alls eller skaffa många!

Jaja, nu blev det ju inte ens i närheten, jag fick en dotter, en alldeles egen, född med kejsarsnitt, och sen bidde det inga fler, varken egna eller adpoterade
Däremot flera äkta män…

Tack och lov ändrade min dotter på vårt barnfattiga släktled där det i flera generationer fötts bara en flicka i varje led.
Min mamma var enda barnet och min mormor var enda barnet.
Men min dotter har tre barn (hittills) och av dem är det dessutom två pojkar!

Vad jag egentligen skulle berätta var att jag förutom dödsannonserna självklart även läser de trevligare familjeannonserna, framför allt
”Välkommen till världen”

Barnafödandet i Sverige har sjunkit dramatiskt
År 1751 födde den svenska kvinnan i genomsnitt 4,96 barn
Idag är den siffran nere på 1,8
Därför blir jag något förvånad när jag läser följande familjenyheter i dagens lokaltidning:

-NN o MM fick en dotter som heter Isabelle. Syskonen heter Linnea, Caroline, Christopher, Joachim, Max och Julia
Hallå, nu måste jag räkna efter…7 barn!

Och nästa :
-AA och SS fick en dotter som heter Olivia. Syskonen heter Emilia, Tobias, Victoria, Mattias, Robert och Magnus…
och
-JJ och DD fick en son. Syskonen heter Pontus, Linus, Rasmus, Hampus, Alexandra och Daniel

Nämen, det blir ju lika många, sju barn!
Jag är imponerad!

Det kan väl inte vara så vanligt numera?

På tal om namn så läste jag att Maja och Lukas var de populäraste namnen i fjol. Nykomlingar på listan är Iris och Hjalmar. Namnen går ju i cykler, och det var allt några år sedan de namnen var på modet.

Ha en fin tisdag, vi har i det närmaste snöstorm och nu åker jag och hälsar på barn, barnbarn och valpar!

TAGS
16 kommentarer
  1. Svara

    Anki N

    20 januari 2009

    Ja du!! Livet blir ju inte alltid som man säger som ung.
    Själv sa jag INGA barn, jag skulle göra karriär.
    Nu kom ju de av sig lite när första sonen föddes ”bara så där” ja han var
    inte planerad, de e det ju sällan i den åldern. Nja 1 var ju inga bekymmer
    fick bra hjälp så jag kunde fortsätta plugga efter nått halvår.
    Sen vet jag inte vad som hände – de liksom bara trillade in en efter en.
    Idag är jag bara glad att det inte blev som jag sa en gång. Inga barn!!
    Karriär – ja den kom sen lite så där lagom som för de flesta. Inga sensationer alltså.

    Kramiz Anki N

  2. Svara

    Kajsa

    20 januari 2009

    Visst kan man tycka att det är många syskon, men jag tror att många gånger (OBS, inte alltid) är det så att mannen har haft barn innan och kvinnan oxå, så får dom ett eller två gemensamma barn oxå. Men som sagt, det är ju ändå många syskon.

    Kram från Kajsa, 4-barnsmor 🙂

  3. Svara

    Catherine

    20 januari 2009

    Vilken fin blogg, o hemsida! :thumbsup:
    Själv är jag en halvfinne, mamma från Mouhijärvi!
    Hit kommer jag fler gånger! 😀

  4. Svara

    Catherine

    20 januari 2009

    och… jag har tre barn!
    Äldsta fyller 21 i år… jag skulle minsann inte skaffa några fler barn! Pappan var väl inte den bästa i det fallet, så träffade jag en ny man o mitt i allt har jag två småttingar till!
    Men, så är det då också en pappa som verkligen ÄR pappa!

  5. Svara

    Famos/Menageriet

    20 januari 2009

    Dotras dotter heter Meja och skulle det ha blivit en pojke skulle han ha hetat Lukas.
    Dotra är ju ensambarn och ville oxå ha många barn. 5 egna och 1 adopterad sa hon när hon var liten. Nu har hon 2 iaf, 1 pojke och 1 flicka och hon vill ha fler säger hon. Trots 2 födslar utan bedövning!
    Själv skulle jag aldrig gifta mig, aldrig skaffa barn och aldrig flytta söderut, men det blir ju aldrig som man har tänkt sig!
    Men jag är lika glad ändå!
    Ha det så gott!

  6. Svara

    annette

    20 januari 2009

    Vet inte om jag har rätt i mina antaganden men tycker mej se en tendens, ett antal föder väldigt många barn ett antal föder inga barn alls, tycker jag sett detta fenomen bland kollegor och andra i min omgivning!¨

    Kramen på Dej!

    annette

  7. Svara

    Malin

    20 januari 2009

    Du är för härlig du. Jaa det blir ju inte alltid som man tänkt sig.

    Min mor har 11 syskon!!! Och nej de var INTE laestadianer.

    Jag är såå nöjd med 2.

  8. Svara

    Astrid

    20 januari 2009

    Jag såg ett foto med sex generationer på i vår ortstidning.Om jag ska gå så långt tilbaka så hamnar jag nästan på 1700 talet.Lite avis är jag som aldrig hann träffa min mormor, farmor eller farfar.

  9. Svara

    jette

    20 januari 2009

    ahhaha.. känner igen mig i barnaplanerandet. Jag tänkte likadant! Adoptera en massa ungar men pappor… vad skulle man med dem till?

    Och du har rätt, det var en HIMLA massa syskon de har!

    Kram kram!

  10. Svara

    Åsa

    20 januari 2009

    Jag fick också bara en enda unge, men han är så bra så det räcker! 😉
    Kramis

  11. Svara

    Doris/doje

    21 januari 2009

    Jaha du, min Farfar ( som jag aldrig träffade ) hette faktiskt Hjalmar ;0).
    Här på Island är det ju nästan tvång att låta heta efter mor- o far-föräldrar så här hålls de gamla namnen vid bruk men man ser också hemska kombinationer *fnissar*.
    Sköt om dig och njut nu av barn, barnbarn o valpar.
    Kramar, Doris

  12. Svara

    Åsa

    21 januari 2009

    Mammakatten Lizzy som är långhårig är odd eyed och har ett ljusgrönt och ett blått öga. Det har även lillkatten Hanna. Erika, storasyster har två gröna ögon.

  13. Svara

    Margaretha

    21 januari 2009

    Jag är oxå ensambarn…och har sagt att jag skall ha misnt två egna barn….Det blev två…en av varje…. Perfekta , sagolika ungar som jag e så stolt över…. Börjar så smått att längta efter barnbarn…det skall bli härligt…
    Kram
    Margaretha

  14. Svara

    Synne

    21 januari 2009

    Hej där i pörtet.
    Har ni frustit ihjäl än….
    Här är det plusgrader og blask.
    Halt och livsfarligt att gå ut.
    Du får gratta Blinka till att ha blivit storasyster. Kul med små valpar.

    Ja det där med barn och antal…Min gubbe har en faster och farbror. De har 10 barn. Tror det är 24 barnbarn.
    En vännina till mig har 9 barn och det kommer mera smått i familjen.

    Så vackra bilder du bjuder på. Visst är det fint med vatten som fryser och bilder konstverk.
    Synd som du säger att man inte kan ta dom in.
    Har tappat lite gnista att gå runt i bloggvärlden, men jag är på gång. Jag kommer igen.
    Sänder en kram från nabokärringa.
    Synne.

  15. Svara

    Valle Vagabonds matte

    21 januari 2009

    Tack snälla Paula för ditt besök på vår blogg och ditt svar på min fråga! 🙂 Ja, vi är ju också förstahundsägare och kanske skulle man valt en ”lättare” hund egentligen.
    Men, precis som du älskade din hund, så älskar ju vi vår Valle. Hur bökig han än är ….
    Man får fortsätta att träna och träna. 🙂
    Hoppas att du får det trevligt hos barnen och valparna!!!!
    (Jag har 4 vuxna barn, 2 vuxna bonusbarn och 5 barnbarn.)
    Hoppas att vi hörs igen!

  16. Svara

    Mia

    21 januari 2009

    Himla tur att en del håller uppe statistiken! 😀

LÄMNA GÄRNA EN KOMMENTAR

Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Kategorier
Statistik
  • 63
  • 144
  • 1 676 817
  • 5 239
  • 67 737
Sök här