Hoppa-på-tåget # Min första…
Lokföraren Åke lotsar oss med stadig hand på spaken från stationen till slutmålet.
Veckans tema är min första…
Min första hund hette
Larissa (efter den ryska skidåkaren Larissa Lazutina!)
Vi hade ett par år drivit värdshus och vandrarhem, sen kom smällen, jag åkte på förmaksflimmer och andra kroppsliga åkommor som gjorde att vi var tvungna att lägga ner verksamheten.
Vi flyttade till en gammal byskola mitt i skogen, och med i flyttlasset följde alltså vakthunden, då en pytteliten valp.
Jag och Larissa var helt isolerade under veckorna medan min man jobbpendlade till Stockholm, då förstår du säkert hur tajta vi blev
Varje fredag då min man kom hem fick han ta en dust med Larissa för att få komma o lägga sig i vår säng….ler…hon ansåg sig vara högre i rang än han.
Men även en rottis kan vara skraj när åskan går!
Hon var världens bästa barnvakt till våra kattungar!
Ibland hade vi också hund-dagis i pörtet….
Tio fina år fick vi tillsammans, hon finns för alltid i mitt hjärta
Vill du hänga på utmaningen beger du dig till lokföraren Åke där du erhåller en gratisbiljett, för han är en generös man!
Där finner du också en lista på andra deltagande tågresenärer som du kan hälsa på !
Nästa vecka är temat kontraster
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Mia
Åhhhh….. livet med hund är verkligen nåt speciellt, så fyllt av kärlek! Kram på´re
LillaSyster
Åååå. Klart att den stod i högre rang…..dig trogen alla dagar i veckan. Det var mig en söt liten kattunge. Ha en bra eftermiddag/kväll!
Åke
Men så fina bilder och ord om din trevliga o sällskapliga Larissa 🙂 Förstår att ni blev tajta där i skogen. Si fin hund & kattvakt dessutom 🙂 Trevligt att du tog med denna story ombord och jag bugar för länken.
BP
Är ju hundrädd som du vet, så jag är glad att du visade en bild med Larissa och den söta vita kattungen i famnen. Då blev jag genast mindre skraj.
Måste dock säga att jag inte avundas din man som fick gå ”en fight” med Larissa om vem som fick ligga bredvid dig i sängen – hahaha:-)
Vem vann då?;-)
Anna-Lena
Fin hund! Förstår att hon finns kvar i ditt hjärta. Kram
znogge
Så fint du skriver om Larissa och jag förstår att hon verkligen blev din hund. Vilken fantastisk kattvakt dessutom!
Äventyret Framtiden
Så kärleksfullt och så fint! Jag blir varm i hjärtat av Larissa och dina andra sötnosar.
Ha en fin kväll!
Kram från gränden