Jag har läst…

Maria har förlorat ett av sina barn i en tragisk olycka och är i desperat behov av en nystart för familjen. Hon tar med sig sin man och deras tre överlevande barn till New Hampshire för att sälja familjegodset och samtidigt, förhoppningsvis, läka.
Planerna går om intet när Marie inser att en kvinna, känd i området som "Flodhäxan", bor i en stuga på egendomen. Kvinnan, som också är krigsveteran, påstår att stugan var en gåva från Maries släkt, och Marie kan inte gå vidare med försäljningen så länge kvinnan bor kvar.
De två kvinnorna drabbar samman och stridslinjerna dras upp, både inom Maries familj och i staden, när bägge sidor kämpar för det de tycker är rätt. Och hur ska familjen kunna komma vidare i sitt sorgearbete? Spänningarna når bristningsgränsen när en kraft större än dem alla - ödet - griper in.

Enligt författaren ville hon skriva om pengar och vad som är värdefullt här i världen. Skapar pengar lycka?

Berättelsen flöt på bra, men jag fick ibland en känsla av att man ville sätta läsaren på plats. Som om inte läsaren själv begriper vad som är viktigt i livet. Boken avslutas med inte mindre än 16 diskussionsfrågor, kanske tänkta att underlätta diskussion i en bokklubb.