Jag har läst…

Vi får följa de första finska invandrarnas vedermödor på deras färd från finska Savolax till bosättningen i de värmländska finnskogarna.
Vi följer dem vid svedjebruk, nybygge, jakt och påtvingade strider. Vi möter finnen Pekka Huskoinen och den trollkunniga Wappu. Vi blir även varse den tidens invandrarfientlighet i form av brända pörten och skördar.

Jag läser denna text med andakt, den är skriven på gammalt språkbruk från 1800-talet så det har inte gått fort. Berättelsen ingår som en del i vår svensk-finska bokcirkel
Ex.sid 90
"Ett finnbad tillgår på det sätt, att sedan stenarna i ugnen blivit heta, vatten slås på dem. Den därav bildade ångan stiger upp mot taket och vidare längre ned, tills de runt omkring väggarna löpande britserna inhöljas i den heta ångan. Så en skopa vatten till på stenarna, och ångan blir allt hetare. För att kunna andas har man en i kallt vatten doppad duk för munnen. Då den badande inte uthärdar hettan längre hoppar han från britsen ut och tumlar omkring i snön, och så i all hast upp på britsen igen. Man upprepar samma manöver så länge man tål. Efter ett sådant bad, vilken finnen anser som den högsta njutning, känner han sig livad och uppfriskad"