Söndags-smakbit # 13
Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Jag läser Den sista flytten av Dag Sebastian Ahlander
Jag har länkat titeln till förlaget där du kan läsa mer
Smakbit sid.29-30
”- Vi 40-talister har köpt på oss fler saker än någon annan generation i mänsklighetens historia. Är det rimligt? Varför sparade vi på allt detta? Jo, just därför att det kunde vara bra att ha, det kunde komma till användning.Så hette det. Det hade vi lärt oss av våra föräldrar som sparade allt. Jag minns särskilt högarna med blekta långkalsonger och gråa raggsockor som aldrig användes men aldrig kastades. I barndomens källare fanns efter kriget rader med hemmagjorda konserver i vita glasburkar, till exempel ägg, som snarast liknade foster i olika utvecklingsstadier. Jag tror aldrig att någon åt av dem. I kökslådorna låg överblivna ransoneringskort i olika färger.
På vinden stod våra gamla analoga telefoner, i en kökslåda låg gamla laddare till döda Nokiatelefoner. Många av dessa föremål hade befunnit sig på samma plats i över fyrtio år, i bostaden, på vinden, i källaren eller i härbret, och där hade vi glömt bort dem.Och nu dök de upp och ställde krav på oss. Det blev ett chockartat uppvaknande. Bara att lyfta sig ur soffan tedde sig oändligt mödosamt. Vi satt liksom fastklistrade och i de dammiga skålarna låg missfärgade gem, torkade gummisnoddar, svartnade 50-öringar och nycklar till sedan länge försvunna cyklar.”
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Hanneles bokparadis
Kul smakbit, kunde ha varit om min far, men han hade inte riktigt koll på vad han hade. Och min faster var nog krigsskadad, två matkällare i stadslägenheten, kylskåpet fullt fast hon levde ensam, hamstrade…
Carita
Hög igenkänningsfaktor, inte längre från mitt hem, men då det ska städas hos mamma någon dag när hon går bort. Hon föddes 1934 och under krigstiden och efterkrigstiden slängdes inget. Lite har hon lärt sig att allt inte kan sparas, men mycket av det gamla sitter i och det är något jag förstår.
Anna-Lena
Åh, jag längtar att söänga, slänga , slänga. Bort med allt dom inte behövs. Långtidsprojekt för vår och sommar. Ha en fin söndag!
Bokdivisionen
Ja herregud vad vi hittade saker i pappas hus när han gått bort. Han föddes 1948. Själv var jag under många år minimalist och har slängt mycket genom åren. Numera har jag lite fler saker men köper väldigt restriktivt.
Cinnamon
Mamma (född -48) har en massa saker. Hon har bott i samma hus sen -68 men har börjat rensa bort saker.
Tack för smakbiten!
A Room of my own
mamma kastade snarast för mycket. utom tomtar och en del prydnadssaker. vi hade en bricka som gjorts av ransoneringskort med glasskiva över.
vissa saker sparar jag för de kan vara bra att ha om det blir krig.
tack för smakebiten!
Lottens bokblogg
När vi rensade min styvfars hem så tror jag det var 19 tändare, 9 benisndunkar osv. Bra att ha någon gång… Ibland känner jag lite likadant, kanske man påverkats av föräldrarna ändå.
Monika
Med två föräldrar som båda var med i andra världskriget så är jag uppfostrad att alltid ha ett matlager hemma, men saker har jag blivit mycket bättre på att slänga/ge bort.