Jag har läst..
roman
Brombergs Förlag
2013
379
Kate och Zoe är nära väninnor men också rivaler som tränar inför olympiska spelen i London 2012. De är i världsklass i cykling men bara en av dem kan bli uttaget till att delta i OS.
Båda har mycket att förlora men också att vinna när de står i valet mellan familj och framgång på idrottsarenan. På vägen dit möts de av till synes omöjliga hinder och svåra avväganden som sätter tillvaron på prov.
Vad är det som får oss att nå framgång?
Och vad är framgång?
Vilka val gör vi i våra liv och vad får de för konsekvenser?
En gripande berättelse om uthållighet till bristningsgränsen. om moderskap, kärlek och vänskap.
Utdrag ur boken:
"Hon sköt milt undan hans hand. Ärligt talat hade folkmassans vrål ofta skrämt henne. Visst fick det ens adrenalin att börja pumpa fram, men det fanns en speciell tystnad längst inne i det. Folkmassan fick trettio minuter ledigt för att äta lunch. Folkmassan stod i regnet utanför kontoren och rökte, fimpade cigaretterna och gjorde sig av med de glödande fimparna genom att stoppa in den genom metallgallret i de väggmonterade askfaten enligt regler som stått i ett e-post-meddelande som hade sänts ut. Folkmassan var hon, om hennes egen far inte hade tagit med henne till ett cykellopp när hon var sex. Det var mycket liten skillnad, och folkmassans vrål tog sig lätt över för att hemsöka henne. Tom hade alltid varnat dem för det här: En dag, fortare än ni anat, kommer ert idrottsliv att vara över."
I början gick det trögt med den här berättelsen. Jag fick ingen känsla för historien, den kändes mer som ett filmmanus än som en roman. Men, skam den som ger sig, så småningom infann sig ändå en nyfikenhet och vilja att ta reda på hur det ska gå med de två väninnorna och deras kamp. Alla komponenter för ett riktigt drama finns här: två väninnor, samtidigt bittra rivaler, bägge faller för samma man, men bara den ena kan vinna, ett barn föds, ett barn blir allvarligt sjukt osv.
Det som är intressant i mitt tycke är att jag alltid fascinerats av vad som driver folk till stora uppoffringar för att nå sitt mål. Hur är det att till 100 procent gå in för att nå ett mål? Jag har aldrig drivit mig själv så, aldrig hittat den motivationen, den grejen som jag skulle ge vad som helst för att uppnå. Jag avundas och ändå inte alla dessa idrottare som under några korta år ger upp hela sitt övriga liv för att hamna överst på en prispall. Jag är mycket idrottsintresserad men ändå förstår jag inte drivet...
Måhända har denna bok belyst frågeställningen något, om inte så har jag i alla fall haft skaplig underhållning under tiden jag läste boken.
Agneta
Intressant det du skriver om ha att ha drivet eller inte…..och dom stora idrottsmännen och andra, forskare, ja, det finns många olika kategorier…..i mitt nästa liv skulle jag nog vilja läsa mer psykologi och hur vi är och hur vi har blivit som vi är, det är väldigt fascinerande!
Agneta kram