Fem en fredag # 10 Ensam
Tema: ensam
–Vad är något du inte kan göra ensam?
Fixade inte att klättra uppför stegen, lyfta bägge armarna och snurra på plafondlampan i hallen för att få loss underdelen när glödlampan var trasig och behövde bytas
Sånt irriterar, men jag är glad att jag har snällaste vaktisarna som alltid ställer upp!
–Vad kan du inte göra om det är stimmigt runt omkring?
Jag kan varken tänka eller fungera när det är stimmigt. Då är det bäst att dra sig undan lite diskret..
–Vad kan du inte göra om det är knäpptyst?
Haha, jag har inga problem med att det är knäpptyst. Lyssnar aldrig på skvalradio, har aldrig teven på om jag inte tittar aktivt
–Vad kan du bara göra hemma?
Gå omkring o loda i nattsärken hela dagen om jag känner för det..måla, läsa högt…det finns massor som jag bara gör hemma!
–Vad är något du vill klara av själv men inte kan?
Jag är totalt opraktiskt lagd, uppvuxen bland bara kvinnor, det borde kanske gjort mig händig i avsaknad av manliga familjemedlemmar men det blev tvärtom.
Men oftast skyller jag på mina onda fingrar
På min vänstra hand är det bara pek- och lillfingret som är drabbade, på högra dessvärre alla fingrar vilket gör det nästan omöjligt att böja dem ordentligt så allt smått pilljobb är uteslutet.
Men jävlaranamma kan jag nog ändå uppbåda vid behov!
Flera svar på veckans frågor hittar du hos Elisa
Karin Eklund
Du som har sisun i blodet klarar säkert det mesta med det där jävlaranammat. ?
Trevlig helg!
Karin Eklund
Du som har sisun i blodet klarar säkert det mesta med det där jävlaranammat. ?
Trevlig helg!
Mia Halvarsson
Jag skulle svarat förvånansvärt lika som du! Förutom kanske på sista frågan, tycker jag är hyfsat bra på att klara mig själv. Men jag förstår verkligen ditt problem med fingrarna och ändå har jag bara ETT som krånglar!
Nädu Paula, det blir ingen blåbärssoppa i morron, tycker längdåkning har blivit mer Norska Mästerskapen men trots det så har jag lite (notera lite) förhoppningar på Frida, Ebba och Krista! Heja, heja 🙂 en ljuspunkt är i alla fall sprinten! Herrarna kan man låta bli att titta på….detsamma gäller skidskyttet även om damerna håller sig lite mer framme där
Hoppas du får en fin helg nu och kram på’re
Hanneles bokparadis
jag lyssnar gärna på lokalradio, och jag använder stödstrumpor vid resor, när man sitter, toppen! Trevlig helg.
Synnøve Irene Kjerstad
Nu förstår jag bättre din bild 😀
Inget skönt med fingrarna tycker jag. Är det nått du kan göra för att lindra smärtan? kram <3
bpz3
Vi är rätt lika här. Åtminstone är vi inte praktiskt lagda. Å du, utan min mans långa armar skulle jag heller aldrig vilja/kunna byta en glödlampa i en plafondlampa. Inte vill jag ramla av stolen/stegen och bryta några vitala delar. Jag gav ett snarlikt svar där förresten.
Hur kan man ge så roliga namn DIP och PIP till artrit. Känner fler som lider av denna artrit, och den sjukdomen är inte ett dugg skoj. Inte i närheten av namnen alltså.
Susie på Stjärnarve...
Om man börjar bli lite äldre, har höjdskräck och dessutom ingen styrka att tala om kvar – då ska man inte göra en massa dumt som att klättra. Så det gör jag inte – trots att min gubbe nu har blivit så vinglig att han inte heller klättrar på stegar!
Det är då som folk ramlar och bryter ben och höftleder….. Alltså får man försöka hitta yngre förmågor, antingen vänner eller hyra in folk.
KRAM/Susie
Ingrid
Ja du Paula, vi kvinnor kan minsann!
Ha det så gott.
/Ingrid
Ditte
Intressant och roligt att läsa dina svar här och jag känner igen mig i några . Praktisk är jag inte direkt men det brukar lösa sig ändå, Envis är jag i alla fall och det är både min bästa och sämsta egenskap. Beroende på hur eller vem som tycker.
Trist med dina fingrar. Förstår att det både smärtar och trasslar till det.
Men trots lite krämpor så klarar vi oss bra. Visst.
Kram
Herr nilssons fru
Jag tror nog Paula är en hejare på att fixa de mesta om hon tar fram envisa Paula. Jag fixade de mesta själv när jag var själv men sen tänkte jag om 🙂 åldern tar också ut sin rätt i de där avseendet. Vi har inte så högt till lamporna de räcker med en stol, men lampor är annorlunda idag och behöver aldrig bytas. Eller nja de behöver de men de tar år.
Ha en fin lördag.
Kramiz
Anki
Som alltid kul att läsa dina svar på olika frågor 🙂 Jag har inga som helst problem med att vara ensam, men såklart är jag glad att jag har Lasse och Sixten 🙂 Här står ”kvalradion” alltid på … eller tv.n, men utan att jag vare sig ser eller hör på programmen. Inte när jag är ensam vaken, men annars 🙂
Tråkigt med dina onda fingrar …
Kram
Kicki
Vi är inte speciellt lika, men jag älskar dig ändå, eller kanske just därför.
Skulle aldrig kunna gå oklädd en hel dag.
Klarar mångt och mycket själv, relativt händig.
Men att ha det tyst omkring sig gillar jag, om jag inte lyssnar på en ljudbok.
Har varken radio eller TV på om jag inte specifikt lyssnar/tittar.
Kram
Minton
Vi har väldigt lika svar. Vill ha tyst och lugnt här hemma och gå oftast i gamla mysbyxor. Har bra grannar som klättrar och byter lampor för jag vågar inte gå upp på en stege med mina dåliga knä
Kramar
LillaSyster
Håller med dig, det ska vara tyst när man ska tänka – eller möjligen fågelkvitter på promenaden, då kommer idéerna och lösningarna till en. Än så länge klarar jag det mesta själv =) Bra att det finns folk som ställer upp! Ha en bra eftermiddag!
A ROOM OF MY OWN
m!ed mycket jävlaranamma och en redig verktygslåda kommer en långt
ibod11 - Ingrid
Jag kan mycket väl tänka mig att du ändå testar att fixa allt som du egentligen inte klarar. Med envishet kommer man lång men ibland får man låta förnuftet styra. Det har jag lärt mig av egen erfarenhet 😀
Jag undviker också helst stoj och stim och har inga problem med tystnad. Det är skönt att kunna vara ensam och att trivas med det.
Kram
Ingrid Käfling (@Musikanta2)
Jag levde ensam med mina två barn efter en skilsmässa och då klarade jag av en hel massa som jag inte gör nu. T.ex. att förlänga lampsladdar, deklarera och sköta ekonomin. Att gå upp på höga stegar fixar jag heller inte längre. Men jag var 44 år yngre på den tiden. Så jag är mycket glad och tacksam över att jag har en make som hjälper mig med allt.
Kram från Ingrid
? Orsakullan som blev mamma vid 20, nu specialpedagogstudent ?
Det där med plafond kan jag relatera till, har själv haft det där problemet när jag hade sådan. Blev nästan tokig då.