Mitt i spenaten!
Hömånaden är här och gräset växer med en farlig fart ute på ängarna!
Ibland vill man ta en genväg över ängen på väg till affären…
Men kära nån vart tog Daniel vägen??
Tur han är kopplad, annars hade jag nog fått ringa räddningstjänsten!
-”Vi kanske kan ta landsvägen hem?” tycker jycken och matte lyder…
Sädesärlorna är alltid med oss när vi går på promenad, antingen skuttar de framför oss på vägen eller så flyger de en liten bit och sätter sig för att vänta in oss! Mysigare sällskap kan man inte önska sig!
Sädesfälten vajar rytmiskt i vinden…
Men vad är det bonden odlar här?
Jo det ska jag tala om, efter att alla vi grannar kom med olika bud så konsulterade jag expertisen och fick reda på att detta varken är råg eller vete utan rågvete
Googlade förstås och det är en hybrid som ger bra avkastning och används i huvudsak som foder till kreaturen.
Tänk vad man lär sig när man är frågvis som få!
Tjingeling!
Minton
Det är inte lätt att vara liten när gräset är högt. Tur att matte gjorde som du ville.
Kramar från oss
Paula
Daniel gillar inte skogen till skillnad från mina andra hundar. Det beror förstås på att han aldrig vistats där sina tio första år! Höga gräset bekom honom inte, ler… Kramar
Ditte
Nu har jag lärt mig något nytt; rågvete. Tack för det.
Härligt somriga bilder att njuta av. Och himla tur att Daniel är kopplad så att han hänger med.
Kram
bpz3
Vilka härliga och somriga bilder. Kul att du visar rågvete efter det jag visade vete. Inte att jag visste att det var vete, men det visste ju min bästis Yvonne;-) Å rågvete hade jag heller inte hört talas om. Tack och lov att Ditte är lika ovetande om sädesslagen som jag;-) Jag som trodde att det bara fanns fyra sädesslag…
Tycker du är väldigt modig att gå där. Som renodlad asfaltbonde skulle jag vara vettskrämd för fästingar där, både för min egen och Daniels skull. Ja, du förstår nog varför jag bor i lägenhet, även om vi både ha skog, stigar och åkrar hundra meter från huset;-)
Paula
Visst kan man få fästingar på sig om man har otur, men man får checka av sig vid hemkomst, och jag hade både strumpor och långbyxor på mig. Man kan lika gärna få fästingar på en gräsmatta i stadsparken! Det är ju ändå tur att det finns olika bostadsalternativ att välja på. jag trivs bra i lägenhet nu då jag inte är lika rörlig och pigg längre, men i mitt nästa liv, ja se då ska jag bo på fäboden!
Anki
Verkligen tur du hade koppel på Daniel! Härliga bilder … men hur har ni det med fästingar hos dig?
Kul att du skriver om rågvete just idag … Calle och jag pratade om detta ganska ”nya” sädesslag under gårdagens biltur (kommer snart i bloggen) … jag undrade om han kunde tala om för mig hur det ser ut – och jodå det kunde han – och japp det stämmer precis med dina bilder 🙂 Vissa sorter är förädlade till etanolframställning …
Kram
LillaSyster
Underbar grönska och ärliga är en favorit =) Ha det fint min vän
Anna-Lena
Härlig sommar!
Vacker äng
Rågvete är det enda som odlas på åkrarna i byn numera. Tror att det har en större motståndskraft mot kraftigt regn, än t.ex. havre. Vacker är den också.
Kram
Mirjam Halvarsson
Underbara bilder! Men rågvete, det hade jag aldrig hört talas om! Kul att man får lära sig nåt nytt 🙂
Kram på’re!
Paula
Ja dom hittar på mycket spännande i livsmedelslaboratorierna, och varför inte?
Kramen
Ama de casa
Fina blomster, men dom flesta hade jag nollkoll på – som vanligt 😀
Äventyret framtiden
Daniel i det gröna och sköna och matte studerar sädesslag. Kan livet bli bättre? Rågvete är en hybrid. Vetenskapen tar fram både det ena och det andra och för en ann är det svårt att hänga med i svängarna. Tack Paula, för lärdomen du gav mig!
Karin
Fina bilder på ängar och odlingar! Och så kommer jag att tänka på ett slags vits som brorsan och jag brukade köra med (OK, inte särskilt sofistikerad humor, men vi tyckte det var kul):
– Vem vaggade rågen?
– Manshög vaggade rågen …
Paula
Hahahaha, den var bra! Här är den ännu bara tonårshög!
ibod11 - Ingrid
Jag tror att Daniel gillade att gömma sig i höggräset och det fanns säkert massor av spännande dofter 😀 Men det är klart att små korta ben kan bli ganska trötta av att tränga sig fram i hög vegetation. Snällt att matte gjorde som Daniel ville på hemvägen 😀 Sädesärlor är trevliga små varelser och jag har också gärna sällskap av dem. Men här verkar det finnas fler bofinkar och de är lika trevliga de.
Kul med lite ny kunskap och rågvete kände jag inte till förut.
Kram
Paula
Jag har inte sett en enda bofink, men jag vet att de finns för grannen har koll vilket datum den anländer varje vår. Jag är ju lite vetgirig och bondelivet är jag total novis i. I Fredriksberg fanns inga bondgårdar eller odlingar, varken åkrar eller grönsaker. Jag har alltså mycket att fundilera på
Kram
LillaSyster
Då ljög fårskallarna för dig, promenad är det som gäller ? Men snart kanske jag vågar mig på att cykla racercykel igen
Susjos
Daniel gillar somriga ängar, så härliga bilder! Rågvete var nåt nytt för mej också…
Har just köpt nåt som heter havreris som är riktigt gott, fast det gillade inte min man!
Ha det fint!
Kram
Paula
Blä för havreris, håller med din man! Tyckte idén var strålande, slippa köpa ris från andra sidan jorden, dessutom går det åt omåttliga mängder vatten att producera och snart råder vattenbrist på jorden. Men, den föll mig tyvärr inte alls i smaken, påminde om ytterst torr gröt, haha
Ninni
Vilka underbara bilder av ”spenaten”. Din bakgrund här på bloggen är lika underbar den.
Rågvete har jag inte ens hört talas om. Det fanns nog inte då jag var bonnjänta. :.)
Du lever då verkligen nära naturen.
Kram.