Jag har läst..

Den samiska vandringsrösten av Anna Bornstein med Laila Spik

”Här är jag, Se mig. Hör mig. Jag är kunskapen. Tag vara på mig!”

Med dessa ord presenterade sig Laila Spik vid ett möte i norra Sverige mellan representanter för fem samebyar och besökande onondagaindianer från USA.
Det var mottot hon övertagit från sin far och som fick Anna Bornstein, specialinbjuden till mötet, att på allvar börja intressera sig för samekulturen.
Många och långa timmar har de två kvinnorna samtalat. Det samiska arvet har stått i fokus, det samiska sättet att se på livet och tillvaron.
Och här förmedlar Anna på sitt lågmält intensiva sätt den kunskap och de inblickar hon fått genom Laila Spik, som i sin tur förmedlar det hon ärvt av sina föräldrar och deras föräldrar före dem.
Mycket finns att berätta om gamla sedvänjor, om sådant som är på väg att återupplivas, om överlevnads- och levnadskonst, naturmystik och samhörighet med allt levande. Mycken visdom och klokskap, många minnesbilder från en tid som inte längre är men vars lärdomar fortfarande kan vara giltiga.

När jag gick i skolan kan jag inte minnas att vi lärde oss något om samerna.
Vi har i våra egna länder, Norge Sverige och Finland ett folkslag med uråldriga anor.
I den här boken får jag läsa om de gamla myterna, följa arbetet med renar, om hur samerna samarbetar med naturen.

Utdrag ur boken:

”Tankeförmågan är viktig. Men handens och hjärtats intelligenser är lika nödvändiga för överlevnaden.
Ge en bit horn och en kniv till slumpvis utvalda personer och be dem göra en enkel form. De flesta klarar det inte. I det moderna samhället får handens intelligens ingen chans att komma till uttryck. Den förkvävs.
En person som kan arbeta fort med händerna behöver kanske mer tid när han arbetar med huvudet. Men det betyder inte att han är dum. Det har att göra med hur han tänker, hur själen skickar och tar emot budskapen och hur han uttrycker dem.

”När man kommer in i kåtan springer man inte bara in. Man sätter sig vid dörrmarkeringarna, för där bor dörrgudinnan som bevakar dörren, och man vill hedra henne.
Inne i kåtan finns inga fysiska väggar men väl osynliga, och alla vet var gränserna går. Man går aldrig bakom stenarna i eldstaden, där finns den heliga köksdelen. I eldstaden bor födelsegudinnan, som hjälper till vid födslar och även håller värmen i kåtan”.

”Liksom i andra gudinnekulturer har man en cirkulär skapelseprocess av omväxlande liv och död, där återfödelse är tingens naturliga ordning. Människan lever på jorden i intim samverkan med andarnas värld och gudomliga makter. Vid döden stiger man ner i underjorden, i den andra världen, för att återuppta sitt liv i ett nyfött människobarn.

Denna bok är fantastisk!
Laila Spik har en medial gåva, och jag tror att vi alla har det, mer eller mindre.
Om du får leva och utvecklas i samklang med naturen har du stora möjligheter att utveckla den talangen.

Avslutar med Lailas kloka recept på ett lugnare liv:

-Tag ledigt emellanåt – några timmar eller dagar.
När du är ledig, stoppa då klockan i en påse, sov när du blir trött och så länge du vill.

-Sök dig till en naturskön plats där du får vara i fred.
Om du inte har tillgång till en sådan räcker det att sätta sig vid ett träd.
Se dig omkring.
Gör ingenting!
Släpp alla krav.
Tänk inte på sådant som du måste göra.

-Är du rastlös, rädd för tystnaden eller för att det inte händer något, kan du utföra enkla, jordnära sysslor.
Jobba med dina händer, måla eller skapa något som ger dig glädje eller förströelse.
Det viktiga är att du ger dig tid med dig själv.

Ja Blinka är alltid rastlös! Men hittar hon något att tugga på så blir hon lycklig..

Själv kan jag njuta av att stå o förbereda en god måltid, skala potatis eller strimla grönsaker.
Likaså älskar jag att sitta på en stubbe i skogen och lyssna på fågelkvitter eller vågornas plask.

Jag kallar det den lilla lyckan, lyckan i vardagen!
Trevlig helg!