Bloggen

Farlig skönhet

Av
den
14 maj 2009

VARNING!

Blunda och scrolla ner om du inte tål att se reptiler!

Den här svarta skönheten mötte Blinka och jag på vår promenad igår! Fascinerande och otroligt vacker, men ack så farlig, i alla fall för hunden!

Och den såg verkligen inte snäll och foglig ut, tvärtom! Den var alert, pigg och hungrig!

Jag gick min vanliga promenadväg vid sjön, Blinka sprang lös och jag hade kameran i handen och letade fina fotomotiv.
Plötsligt hör jag ett väsande och ser Blinka stå blickstilla på stigen framför mig.
Bara en meter från henne ser jag den ringlande ormen med höjt huvud! IIIIIIIK!

Lyckligtvis kom Blinka på en gång när jag ropade på henne, jag skyndade att koppla upp henne och sen gick jag bort en bit och kopplade henne i ett träd.
För jag måste såklart få ett foto…..
Närmade mig försiktigt, och vågade inte gå särskilt nära, det måste erkännas!
Jag har själv inte ormfobi, men för hundarnas skull lär jag vara mycket försiktig framöver!
Nu vet jag ju att det finns orm i området, och en liten Blinka kan drabbas hårt om hon blir biten!
Själv har jag jympaskor med lite högre skaft på mig, inga foppor i skogen !
Nu är jag ju lite nyfiken om du har erfarenhet av ormmöten?
Och har du hund, har din hund blivit ormbiten?
Jag som trodde jag skulle komma undan med att oroa mig för fästingbett på jyckarna!

Lika bra jag avslutar med lite trevligare bilder!

Jag hittade årets första smultronblom!

Gullvivorna blommar så vackert på var och varannan grannes gräsmatta, jag gillar speciellt den röda varianten

Kabbelekan lyser gul och vacker

en kontrast till det vissnade kaveldunet.

Hoppas du får en trevlig torsdag!

Följ min blogg med bloglovin

TAGS
21 kommentarer
  1. Svara

    Kicki

    14 maj 2009

    Fy för katten! Vi mötte också orm häromdagen. D.v.s. det var Berra som såg den, men jag fick attans bråttom att byta stig och få hundarna därifrån. Det skulle kunna gå riktigt på tok om nyfikna Skorpan fick syn på den. Hon brände sig på en humla i morse som hon inte kunde låta bli.
    Hur kan de elda i vattnet, riset är ju blött då? Den som lever får se om det är vad de tänkt göra med rishögen.
    Kramen!

  2. Svara

    Inger Maryissa

    14 maj 2009

    Nej, jag blundade inte och scrollade ner på sidan, då jag inte är rädd för ormar alls 😉
    Bara om jag vet att de är giftiga, men det är ju en annan sak.

    Fin bild på huggormen, och ja, jag tycker också den är vacker.

    Även om den inte är jätte-giftig för människan, så kan nog djuren drabbas ganska allvarligt om de blir bitna.
    Fast människan kan nog också må dåligt om blir biten om man är känslig eller allergisk.
    Fina foton du lyckades ta på den.
    Och skönt att Blinka sprang ifrån ormen och till dig när du ropade på henne.

    Själv har jag inte träffat en orm i naturen, men min bror blev biten av en snok när han var barn.
    Och han kom springandes och skrek:
    – mamma…en stor mask har bitit mig 😉

    Mysiga övriga bilder du har här också.
    Kram

  3. Svara

    hönsakadorran

    14 maj 2009

    Usch, ormar tycker jag inte om. Det är många år sedan jag såg en orm, vi har bott i skogen i åtta år, men här har jag aldrig sett orm. Vi har desto fler vildsvin. De små är så söta, men lika fula är de stora. Häromkvällen när vi kom med bilen stod det en klunga vid vägkanten, det var så många att jag inte kunde räkna dom. Det var både randiga och prickiga och enfärgade.
    Kram

  4. Svara

    lelu

    14 maj 2009

    Åren har gått o jag hade 2 schäfrar som Jobbade Militärhundar , så sista rastningen innan iväg så blev den ena biten i nosen ….. efter några timmar så såg den mer ut som en stor jag menar stor pittbull/rottwiler . vetrinär vård , sen kom matte hem det var jag det , att jag inte svimma . hunden fick ligga med 2 huvudkuddar under hakan för att få luft o andas , jag satt/låg hela natten bredvid , det var inte skoj det inte ..nej hu för ormar o våra 4 fota vänner //Lelu

  5. Svara

    Famos/Menageriet

    14 maj 2009

    :thumbsdown: Fy 17 för orm!
    Peppar, peppar, så har jag ännu inte sett orm runt där jag bor och skulle det krypa fram någon, så skulle den inte leva länge!
    Där jag bodde tidigare fanns det orm och en gång höll katten på med en och blev, efter vad jag kunde se vid deras möte, biten flera gånger, men katten verkade inte få några problem av det.
    I alla fall skulle jag slå ihjäl ormen med en spade, men jag tyckte det var lite äckligt att slå med kanten, så jag slog med flatsidan, men ormen blev bara groggy och kröp sin väg. 😀
    Lite senare kom det fram ormyngel, men då tog jag fram yxan och delade den i flera bitar, som fortsatte att ringla runt ändå. Skitäckligt!
    Det farligaste stället för en hund att bli biten på är på benet, eftersom giftet går snabbare ut i blodet, men för en liten hund är det ju naturligtvis farligt överallt.
    Men man kan ju inte gå omkring och vara rädd jämt och det är ju bra att Du vet var dom håller till nu. Du får stampa lite extra när Du går där i fortsättningen! 😉
    F.ö. har det regnat lite här, men nu skiner solen igen! 8)
    Ha det bra!

  6. Svara

    Christina

    14 maj 2009

    Åh fy,jag hatar ormar och tyvärr så har vi rätt så gott om dom här.Jag har till och med haft en orm under sängen.Dock en snok,men ändå.
    Fästingbett har jag fått för mig är känsligast att få ute i Stockholms skärgård.Mina hundar har i alla fall aldrig tagit skada av dom och då plockar vi drösvis i från dom.Ormbett har jag en så länge ingen erfarenhet av.Tack och lov.

  7. Svara

    åsa

    14 maj 2009

    Ormbett på en hund, det är inte att leka med….
    Har också för mig att det är farligast för hunden att bli biten i benet och att det kan gå väldigt fort för hunden att bli jättedålig.
    Det gäller att stampa ordentligt i backen när du är ute!
    Ha dé!/Kram

  8. Svara

    Inger och Lasse i Bajen

    14 maj 2009

    Jag vågade titta på ormen men usch och fy. Jag har en väldans ormskräck, minns när jag flyttade till Blötberget min man skulle visa ett fint ställe med blåsippor men där fanns bara huggorm så hädanefter tittar jag på blåsippor i böcker. Det enda djur jag har skräck för, somnar ofta till att jag ser ormar vaknar kallsvettig. tur att det gick bra för din hund. Ha det gott.Inger

  9. Svara

    Nilla

    14 maj 2009

    Nej ormar hör inte till mina favoriter. Men egentligen är de vackra med den fina teckningen på ryggen. Men helst vill jag inte möta någon. Prasslar det till i gräset så blir man allt lite darrig.
    Nej då gillar jag dina andra bilder bättre.Smultronblom och Gullvivor, så vackert.
    Kram

  10. Svara

    Mia

    14 maj 2009

    Jag har MYCKET stor respekt för ormar…hugaligen… 😐 Nää, det är inga djur jag kan tycka om…
    Jo, dom sa att det var den bästa maten dom ått under kurstiden, man blir ju glad vet du… 😉

  11. Svara

    M G-S

    14 maj 2009

    Ja den var verkligen vacker…. Jag avskyr ormar,,, har inte sett någon på många många år “skönt”. Brukar ha cortison med då vi promenerar i okända marker ifall att “Prinsessan” vår hund skulle bli biten.
    Verkligen vackra bilder till och med ormen var vacker..

  12. Svara

    Gunvor

    14 maj 2009

    Åhh va häftigt att få se en orm så pass nära! Men man ska ju ha respekt för dom. Det kan ju gå riktigt illa om man blir biten o är allergisk. Och tur att Blinka inte sprang fram o nosade. Usch det hade kunnat gå illa! Jag kan inte påstå att jag gillar ormar men är inte livrädd heller. Mina svärföräldrar hade ett torp för längesen o där var det mycket ormar. När vi gick till stranden o skulle bada så stampade vi o hade en pinne o slog i gräset där vi gick.
    Men att du redan har sett smultronblommor! Va härligt och gullvivor också! Vackert! Det kan jag inte skryta med. Här är bara kallt o blåsigt! Kramelikram på dej i Pörtet!

  13. Svara

    Malin

    14 maj 2009

    Ormar är OK !.. på foto! Har i princip ingen erfarenhet av ormar, och lika glad är jag för det!

    Vilka “risker” du utsätter dig för ett fint foto, jag hade nog lagt benen på ryggen.

    KRAM

  14. Svara

    Kajsa

    14 maj 2009

    Fy, jag trodde hjärtat skulle stanna i bröstet på mig. Jag är LIVRÄDD för ormar, det är nästan så jag inte ens vågar sitta kvar här nu :shocked:

  15. Svara

    Lena

    14 maj 2009

    Go kväll vännen,
    Fy bubblan för ormar. Är lite rädd för dem för när jag var omkring 7-8 år blev jag huggen av en esping (huggormsbabies) i halsen. Var ute med mina kompisar och lekte i skogen och var på väg hem på en vanligt cykelväg. Satt i godan ro och cyklade och helt plötsligt ramlade en ner på halsen och högg. Jag höll på att kvävas eftersom bettet träffade halsmandeln. Ont som tusan gjorde det och jag mådde pyton (hehe) i flera dagar efteråt. Fick ligga på sjukhus i 2 dagar för övervakning. Inget kul alls.
    Ha en skön fortsatt kväll.
    Kramis

  16. Svara

    Marketta

    14 maj 2009

    Nä, fy för ormar. Jag scrollade ner lite snabbt och tittade bar med ena ögat. Nää, de är ingen roliga alls. Tack och lov så har jag inte sett en levande på länge, och vill inte se nån heller.

  17. Svara

    Eva-Lena

    15 maj 2009

    Jag är ju som en stor fobi hela jag, men tänk ormar och spindlar bekommer mig inget alls. Det var en vacker men ack så farlig best du fångat så fint med din kamera.

    Du Paula: Man kan visst börja sjunga efter 30 år! Jag sjöng lite grand i skolkören och senare hade vi en liten kör på jobbet under några år.

    Jag körde i gång i höstas för att få in lite glädje (och inte bara ångest) i livet. Och tänk det går hur bra som helst. Det enda jag gjort är att byta från sopran till altstämma, det känns enklare att sjunga lite lägre när man passerat femti. Jag gick på ett öppet hus som min kör hade som upptakt för höstterminen och då fick man skriva in sig direkt efteråt om man ville vara med! Det är det bästa jag gjort på mycket länge! Lova mig att du provar, du kommer inte att ångra dig!

    Och: Malena och Alexander är bäst, men jag gillade Slovakiens låt också, och de gick inte ens till final…

  18. Svara

    Doris/doje

    16 maj 2009

    Det är ett stort plus med att bo på Island och det är att man slipper alla sådana farliga djur, jaja, händer visst att en och en isbjörn liftar hit på ett isflak men det händer ju inte så ofta 😉 .
    Tur att du fick kallat på lilla Blinka :thumbsup: .
    Önskar dig en skön helg med dotter och co.
    Kramar, Doris

  19. Svara

    Ingegerd

    16 maj 2009

    Jag har samma inställning till ormar som Du: inte rädd för egen del men för hundarnas. En av våra blev ormbiten då hon hade 4 valpar att ta hand om. Hon såg groteskt svullen ut, fick behandling hos vetten och klarade av att sköta sina valpar. Nu läste jag på Expressens sida, tror jag, att man inte ska ge cortison vid ormbett på hund. Varför framgick inte. I stället ska man ha ngt antihistamin att ge. Ska fråga vetten på måndag om detta. Hundar ska vara mer känsliga än katter för o´rmbett. Märkligt! Tur att det gick bra! Kolla med Din vette vad Du kan ha hemma för preparat.

  20. Svara

    annette

    17 maj 2009

    Verkar finnas gott om huggormar i år, har hört flera som sett stora och maffiga på massor av ställen, tur att Blinka stannade upp i tid, för det kan ju gå väldigt illa.

    Väldigt snygga bilder på blommor Du fotat, och visst är det snyggare med stora bilder på bloggen!

    Kramen /annette

  21. Svara

    britten

    18 maj 2009

    hu va hemskt..i sommar hade vi en huggorm upp epå gården ..jag blev jättenojjig och ville inte släppa moffi lös…trodde också att fästingar var det enda att oroa sig för men…tur att det inte finns fästingar i norrland i alla fall ..inte än i alla fall…underbar bilder här inne..som vanligt …kram

LÄMNA GÄRNA EN KOMMENTAR

Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Kategorier
Statistik
  • 271
  • 372
  • 1 580 883
  • 4 529
  • 57 929
Sök här