Glesbygdskulla, jag?
Jovisst är jag det, avslöjar testet i dagens Dalarnas Tidningar
Tre typer fanns att välja bland:
1. Dalmas 2. Svenssonmas 3. Glesbygdsmas
Eftersom jag tillhör det täcka könet byter jag mas mot kulla!
Glesbygdskullan och masen
Du tycker att Falun börjar bli farligt likt Stockholm, inte för att du besökt någon av städerna, vem har råd med det så förbaskat höga skatter på bensin som de där i Tjockhult bestämt att det ska vara? Du hugger din egen ved i bara skjortärmarna, men skulle, i teorin, bryta ihop om du får slut på snus. Det får du aldrig. Ditt kokkaffe är starkare än en tjärpöl. När du får lust på underhållning drar du till den lokala pizzerian för en stor stark och en capricciosa. Eller så tar du skotern och dundrar genom skogen med en bit kall falukorv i ryggsäcken.
Haha, med lite modifikation så överensstämmer en hel del!
Tänk, för tjugo år sedan:
– var jag storstadstjejen som aldrig bott på landet och inte kunde tänka mig det heller!
– hade jag aldrig haft något husdjur
– hade jag aldrig haft ett sommarställe, under semestern reste jag, både utomlands o i Sverige
– var jag upptagen med att klättra på karriärstegen inom bankväsendet
– hade jag pluggat vid sidan av jobbet under flera år
– handlade jag minst en dräkt/klänning på någon av boutiquerna på Hamngatan i Stockholm
– hade jag “klippkort”på Finlandsfärjan och flyget mellan Stockholm-Helsingfors
– kände jag till de flesta “inneställen” i huvudstaden och cocktailpartyn och ambassadmottagningar tillhörde nästan vardagen…
Så det kan bli! Från den ena ytterligheten till den andra. Men i ärlighetens namn ryms ju mycket annat under de tjugo år som gått.
Livet innehåller många tvära kast, och jag är faktiskt glad att jag fått vara med om så mycket!
Men jag undrar om någon av mina gamla kompisar från 80-talet skulle känna igen mig nu?
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Helena
Vilket liv är bäst då?
Fjollträsk eller livet på landet?????
Du har ju upplevt båda….
Ninni
Jag hoppas du har hittat hem nu då??
jag är mittimellan, jag vill inte bo i storstan och jag vill inte bo på landet!
ha det , kramen
Nilla
Glesbyggdskulla, jo jag tackar jag. Ja vilket är bäst nu då. Eller går det inte att jämföra. Var sak har sin plats eller tid. Det ena kanske inte är bra utan att ha upplevt det andra. Men du verkar trivas där du är nu, det låter så i alla fall när man läser dina inlägg.
Kram
Lotta
Säkert har var sak sin plats och var sak sin tid. Kommer själv från stan till landet och skillnaderna finns. Mest fördelar men även en del nackdelar. Som att lokaltrafik nästan inte existerar och att det inte går att gå till affären. Men som sagt fördelarna är fler. Tryggt, lugnt, frisk luft och närheten till skogen är några.
På sommrarna njuter jag av att vara ute i trädgården utan att se/höra andra. Jag tror att vi rår om varandra mer på landet, vi kan på något sätt inte smita ut och göra andra saker.
Ha en go helg
Moi
Skulle nog tro att jag med trivs bäst långt ute på landet. Bara tystnaden och stillheten runtomkring, och utrymmet.
Nära städerna och i dem, känns det ibland som om man går på varandra. Ute på landet har man oftast nära till skogen. Och där kan man gå och bara njuta av tillvaron.
Nej jag är nog en typisk lantlolla, tyvärr.
Pialotta
Nä men Paula alla kan vi förändras och det är välan tur det.. Du har provat på båda, jag har inte det, men skulle faktiskt vilja ibland.
Inte bor jag i någon storstad, men landet det hägrar..
Ha en fin kväll och Lets Dance på sej.
Kram