Jag har läst..

Nästan hemma av Jean Kwok

När Kimberly Chang och hennes mor emigrerar från Hongkong till slummen i Brooklyn, inleder den unga flickan snart6 ett dubbelliv; lysande mönsterelev om dagen och sin mors hjälpande hand i textilfabriken i Chinatown till sent på kvällen.Hon gör sitt yttersta för att dölja den svåra sanningen om sin tillvaro – den ofattbara fattigdomen hon lever i, familjens framtid som vilar på hennes axlar och den hemliga förälskelsen i en av pojkarna på fabriken, som dock varken delar hennes begåvning eller amibition.
Kimberly slits mellan två vitt skilda världar och måste lära sig att balansera de olika roller som krävs av henne.
Till slut blir hon tvungen att välja.

Författaren är själv född i Hongkong och emigrerade till Brooklyn som barn. I likhet med bokens huvudperson jobbade även hon i en textilfabrik. Hon tog sin kandidatexamen vid Harvard och denna hennes debutroman är en Oprah-favorit som är nominerad till en rad litterära priser.

Man kan säga att boken är lika delar självbiografi och fiktion.

Utdrag ur boken:
“Mamma gav mig 2.99 dollar så att jag kunde köpa Websters pocketlexikon. Det kostade oss nästan tvåhundra färdiga kjolar, eftersom vi fick 1,5 cent per kjol. Under många år avgjorde jag om något var dyrt eller inte baserat på hur många kjolar det kostade. På den tiden kostade det 100 kjolar bara att åka tunnelbana till och från fabriken, ett paket tuggummi kostade 7 kjolar, en varmkorv kostade 50 kjolar. Jag mätte till och med vänskap i kjolar. Jag lärde mig att man var tvungen att köpa julklappar och födelsedagspresenter som kostade flera hundra kjolar styck till sina vänner.
Jag använde det där lexikonet i åratal. Omslaget ramlade sönder, tejpades ihop om och om igen tills det blev omöjligt att laga, sedan började även de första sidorna rulla ihop sig och ramla loss. Jag fortsatte använda det där lexikonet till och med när hela uttalsdelen och det mesta av A hade försvunnit”

Mycket av tjusningen med denna berättelse handlar om de tidiga åren i slummen. Det handlar om kackerlackor och stora råttor i det iskalla hemmet där mor och dotter värmer sig vid den öppna ugnsluckan. Det handlar om modern som aldrig lär sig engelska, hon jobbar ju all sin vakna tid i fabriken. Det handlar om skolmobbing då Kimberly går i hemmasydda illasittande kläder, till och med underkläderna som hon är tvungen att visa upp vid omklädning till gymnastiken är hemmasydda.
Det handlar om heder, om släktens betydelse för kineserna, om vilka enorma uppoffringar de är villiga att göra för att uppnå ett bättre liv. Och det handlar om enorm begåvning som leder till stipendier och en ljus framtid.

Något som är skojigt att läsa är de många kinesiska ordspråk som används när de ska uttrycka sin mening. De är här i boken översatta till svenska, det låter väldigt pikant men är samtidigt upplyftande och roligt. Såhär kan det se ut:

“Efter allt som jag har gjort för er och så talar du så här till mig. Du behandlar en människas hjärta som en hunds lunga.
“Han hade en tjuvs huvud och en tjuvs hjärna.
(han var opålitlig och elak)

Ja så kan det låta i vissa stycken. Metamorfoser används flitigt men inte så mycket att det stör rytmen i berättelsen.
Det är nu inte frågan om någon högstämd litteratur men ändock mycket intressant läsning om kulturkrockar och stora framtidsdrömmar i landet over there.Trovärdigheten är betydande då man vet att författaren själv levt under liknande omständigheter. Däremot är slutet tillrättalagt och hade kanske kunnat vara mera nyanserat

Mitt betyg blir ***

Krimineller av Aino Trosell

Aino Trosell, välkänd kriminalförfattare, bjuder på nya berättelser i ett kortare format – Krimineller.
Här gör hon 14 överraskande nedslag i människors vardag med osannolika sammanträffanden och blodiga mord.
Mördaren kan vara den du minst anar. Så titta en extra gång i garderoben och på balkongen innan du somnar!

Deckarhjältinnan Siv Dahlin, från Ainos omtyckta kriminalromaner, finns med i sex av novellerna. Siv bor i Malung och passar på att arbeta extra under den populära Dansbandsveckan där en kvinna försvinner.
I en annan novell har hennes dotter flyttat med sin sambo till Skellefteå men vem är han?
Sedan åker Siv Dahlin på en efterläntad men farlig semester till Capri. I en av berättelserna blir hon så efter stort motstånd övertalad att pröva nätdejting, som ska vara helt riskfritt. Men inte för Siv.

En riktigt läsvärd bok var detta. Men bäst att ha som en “Nu har jag tid att läsa en novell”-typ av läsning, om man utan paus läser flera efter varandra så tappar man bort de korta men effektfulla historierna märkte jag.
Så någon bladvändare ska du inte se denna som, utan snarare som att äta godis, ta en bit då och då.
Trosell har patenterat ordet Krimineller som hon menar är en korsning mellan kriminalroman, novell och karamell och jag kan bara hålla med. Formatet gillas skarpt, det är inte alltid man är redo för att sätta tänderna i en tegelsten utan man vill roas och underhållas och bli skrämd bara lite sådär lagom
Mitt betyg ***

Hohaj av Elisabeth Rynell

“Utmarkerna i denna berättelse bär namnet Hohaj. En gång kunde detta ord uttydas. Nu är det ett tecken, ett märke ; väven det var invävt i har vittrat bort”
Till denna trakt kommer romanens berättarjag vandrande, med en sorg som är på väg att äta sönder henne.
Där korsar hennes spår en annan, förfluten berättelse.
Den handlar om Aron, som en gång kom samma väg på flykt undan kriget och sig själv, och om den kuvade Inna som söker bryta sig loss ur sin fars tyranniska makt.
I det övergivna landspaet får minnena liv, och de båda berättelserna gestalter träder oss till mötes i en klangren och gripande växelsång om kärlek och förlust.

Utdrag ur boken:
“Jag var stark. Jag var ursinnigt stark. Men styrkan hade inte med mig att göra. Den var inte jag, den var vilja: ett djur jag hyste i mig. Ett djur med blank och spänstig päls, med muskulösa tassar, stora, trimmade tänder. Viljan. Ett muskeldjur. Starkare än jag. Den har jag fött upp med mitt liv. Och den kräver mycket näring, mycket material eftersom bestämmelsen den har är att ta form, ge form, att bygga.”

Den här boken har några år på nacken. Jag hittade den som ett boktips i en Amelia-tidning som jag bläddrade i.
Och det var ett riktigt bra boktips, en tät berättelse med en intensitet som tar andan ur mig.
Språket klingar så vackert och berättelsen griper tag och klibbar sig fast, kärleken och hatet, båda lika nakna känslor, har lika stora roller att fylla.
Det ligger ett stort vemod över sakernas tillstånd, det är förutbestämt, ödesmättat och sorgligt. Och riktigt fin läsning!

Mitt betyg ****