Jag har läst..

Siri av Lena Einhorn

Detta är berättelsen om Siri von Essens liv före, under och efter äktenskapet med August Strindberg. Siri är en modig kvinna som vågar bryta radikalt med sin tids konventioner – men som till slut ändå hamnar i en ny, och helt oväntad, krigszon.

Hemmet är vackert, vänkretsen stor och spirituell, maken den finaste som går att föreställa sig, och dottern en ljuvlig liten varelse. Hur kan man då inte vara tillfreds?

“Mamma, jag är inte skapad för ett stilla hem med frid och rosendoft! Jag behöver strid för att bli lycklig!” Så förklarar friherrinnan Siri Wrangel, ett år efter mötet med författaren August Strindberg, för sin förkrossade mor sitt plötsliga uppbrott från man och barn och allt vad konventioner heter. Siri vill bli aktris, det har alltid varit hennes brinnande önskan, ända sedan hon var ett litet barn som tillsammans med sina väninnor gjorde små uppträdanden i Tapetsalen på gården Jackarby, i Finland. Men en friherrinna, till råga på allt gift med en kapten i gardet, kan förstås under inga omständigheter stå på en scen.

Siri lämnar verkligen allt för att gå in i ett nytt äktenskap, och ett helt nytt liv. Hon välkomnas i Augusts konstnärskretsar och lyckas skaffa sig en skådespelarkarriär med debut och anställning på nationalscenen Dramaten. Men moderns bifall får hon aldrig. Och vad beträffar “strid” ska Siri snart få mer än hon rimligtvis kan ha önskat sig.

Lena Einhorn skildrar en stark och livsbejakande kvinna som vågar bryta mot sin tids, och framför allt sin omgivnings, sociala regler. Men äktenskapet med Strindberg ska till slut komma att bli hennes olycka. I romanen löper två parallella tidsplan, ett som skildrar nyförälskelsen och ett med utgångspunkt i den uppslitande skilsmässan från Strindberg, där väninnan Marie David spelar en viktig roll. Dessa två spår vrider sig mot och runt varandra till den avgörande punkt där allt går samman och slits sönder på samma gång.

Utdrag ur boken:
“August: Du vill vinna min estrad! Du vill tömma mig på det liv du själv åstundar. Försök du! Försök! Men jag har avslöjat dig! Touché!” Han skrattade igen. “Och så dum jag var, så länge! Du kunde hypnotisera mig vaken, så att jag varken såg eller hörde, utan bara lydde. Du kunde ge mig en rå potatis och inbilla mig att det var en persika. Du kunde tvinga mig att beundra dina enfaldiga infall såsom genialiteter. Du kunde förmått mig till brott, ja till lumpna handlingar.”

Först ska jag erkänna att Strindberg för mig är ganska okänd. Jag har sett Hemsöborna på teve och kanske någon pjäs men jag har i övrigt inte läst hans böcker, något som kanske ingår i svenska skolan. I Finland läste vi Runeberg och Topelius…
Jag koncentrerade mig därför på historien om Siri, inte så mycket på hennes man, för hennes liv var både dramatiskt och spännande.
Hon härstammade från den finlandssvenska högborgerliga eliten i Helsingfors, och när hon återvänder till Finland efter sin skilsmässa njuter jag av miljöskildringen av staden där jag själv växte upp.
August var mycket manipulativ, och att leva tillsammans med honom var ytterst svårt då hans känslor varierade från himlastormande lyckorus till komplext hat på nolltid.
Jag kommer karaktären Siri nära, jag förstår hur hon hela tiden ska ligga steget före, tänka sig för hur hon uttalar sig så han inte ges tillfälle att missförstå, ett outhärdligt liv, något som hon i sin stora förälskelse inte har en aning om att framtiden kommer att innebära.
August avlar barnen för att fjättra Siri vid sig och familjen, trots att han samtidigt hjälper henne nå framgång inom teatern. Han vill vara stolt över henne, de ska vara det perfekta paret, och ett tag ser det så ut.
Skilsmässan är av värsta sorten och alls ingen behaglig läsning.
Sammantaget tyckte jag ett tag att boken blev för mycket faktaspäckad men åter mot slutet var det människan av kött och blod som stod i fokus.
Rekommenderas varmt! Mitt betyg blir ***