Jag har läst..
Brombergs förlag
2014
274
I samma trappuppgång på Söder i Stockholm bor tre ensamma människor. Det är Elisabeth som efter ett stort svek flytt undan världen, serietecknaren Elias som bär på en tung hemlighet och änkemannen Otto som lever ett stillsamt liv med sina böcker som enda sällskap.
De är grannar, bara väggar och tak skiljer dem åt, men ändå är deras liv långt ifrån varandra.
Men så blir en felskickad postförsändelse inledningen till en vänskap, där den gemensamma kärleken till berättelser och litteratur får dem att öppna sig för varandra.
En stark berättelse om ensamhet, vänskap och kärlek och de hisnande möjligheter som ryms inom varje människa.
Utdrag ur boken:
" Ända sedan han lärt känna Elias, hade tisdagarna blivit den krok som han hängde upp sitt lilla liv på. Resten av veckan drev han bara fram utan mål. Om någon skulle fråga honom vad han gjort en viss dag skulle han haft svårt att minnas."
"Datorn stod och väntade. Hon satte sig ner och lade handen över musen och såg hur skärmen tändes. Och där var den första bilden. Den som också satt på hennes sovrumsvägg.
En koltrast. Eller i alla fall en svart liten fågel. Den låg på sidan, och det såg ut som om den vilade på smutsig blötsnö. På väggen hade hon tyckt sig se hur den förtvivlat försökt flaxa med vingarna. När hon nu såg den på skärmen avtecknade sig varje detalj ännu tydligare än tidigare, och hon tyckte sig kunna se hur det lilla bröstet hävde sig, hur näbben öppnade sig, som om den kämpade för att få luft. En liten fjäder hade lossnat och låg våt vid sidan. Ögat stirrade uppåt, mot en osynlig himmel. Det var uppenbart att fågeln knappt var vid liv."
Jag har läst alla böcker som Linda Olsson skrivit, tyvärr är dom än så länge inte så många.
Precis som tidigare berättelser så skriver hon så njutningsfullt, så finstämt, så berörande att det låter som vacker musik. De olika delarna bildar en vacker komposition utan sliskighet eller överdrifter.
Jag har läst recensioner som menar att den kvinnliga karaktären i boken inte är trovärdig, hon repar sig från sin depression alldeles för enkelt för att vara trovärdig.
Det bryr jag mig inte om ifall det nu rent medicinskt skulle vara osannolikt. Författaren gör sina karaktärer, bestämmer hur dessa utvecklar sig i förhållande till övriga karaktärer.
Och jag har inte det minsta svårt att finna historien sannolik. Jag läser här en roman och inte en biografi varför författaren har fria händer.
En toppenbok som jag varmt rekommenderar!
Mia
Jag älskar hennes språk, sättet att skriva….och den här blir det efter att jag betat av Bricken 😉
Kram på dig :love: :love:
britten
Linda Olsson är en stor favorit…
Får jag ge dig ett tips ?
” Konsten att höra hjärtslag “
Eva
Oj den boken har jag hört talas om och jag bestämt att: den ska jag läsa, (men inget hänt ännu)
Om du kommer hit och läser högt för mig, så kan jag ligga på soffan och må gott, *fniss*
Men inte nu, inte förrän till 1:a november, då har jag tid att lyssna o läsa . . . . .
Till helgen kommer min lilla familj ca 15 per. Då blir det en massa prat om ‘gamla minnen’ från barnens tid,
och deras barn lyssnar så öronen står rakt ut, hihi . . .
Det bli intensivt med kul !
Kram/ Eva
Punatukka
Känner igen titeln men jag har inte läst den.Verkar bra så jag lägger den till min boklista som blir längre och längre fast jag inte orkat läsa på ganska länge.Förutom nu när jag läste “Stalker” Vad depression beträffar så finns det olika sorter och grader så jag håller inte heller med om recensionen! Passar på att önska dig en fin påskhelg kära Paula,kanske ses vi på blåkulla *fniss*
Kram,kram till er alla människa o djur 🙂
Gunvor
Jag tror jag har läst den boken. Jag tycker jag känner igen den. Jag har läst en annan av hennes böcker också och tycker mycket om hennes sätt att berätta. Längesen jag läste nån bok nu. Nej förresten jag har ju läst Analfabeten som kunde räkna av Jonas Jonasson. Du vet han som skrev om Hundraåringen som klev ut genom fönstret. Jag tyckte Analfabeten var bättre. Väldigt osannolika historier och man undrar vad som finns i det huvudet när man kommer på såna fantasier. Lättäst i allafall.
Hoppas dina tankar reder upp sej och att våren o värmen hjälper dej att stå ut ett tag till. Skojar bara.
Va roligt att gå på marknad. Och att vädret var så fint också. Själv var jag i Härjedalen och hälsade på hos lilla barnbarnet som växer o blir stor. Fyller ett år i maj. Vi bodde hos syrran i Funäsdalen. Lördagen var strålande vacker däruppe också, men våra resdagar var inte så roliga. Snöoväder både dit o hem. Det var hemskt att vara ute efter vägarna.
Ha det bra kära vän! Kram på dej!