Jag har läst..

Kärlek, sorg, omtanke, fantastiska inblickar i en sluten värld.
Omtänksamma ekorrar, troget älskande korpar och sörjande hjortar - är det ens möjligt? Är inte dessa känslor endast förunnade människor?

Den passionerade skogsvaktaren och bästsäljande författaren tar oss med på en resa till djurens allra innersta värld.
Med hjälp av de senaste vetenskapliga rönen och personliga berättelser visar han på komplexa beteenden hos djuren, beteenden som tyder på ett högst emotionellt och livligt medvetande.
Det står snart bortom allt tvivel: djuren är mer lika oss än vi någonsin trott. En fascinerande, upplysande och stundtals otrolig läsning.

Utdrag ur boken:
"Hårdvaran för känslor har alltså funnits på plats länge hos alla ryggradsdjur. Men känner de faktiskt något som liknar vad vi känner? Mycket tyder på det. Hos fiskar kan man till och med påvisa hormonet oxytocin, som hos oss stärker inte bara moderskänslorna utan även vår kälek till en partner. Lycka och kärlek hos fiskar lär vi inte kunna bevisa under överskådlig tid, men varför alltid ställa sig på åklagarsidan när det trots allt finns rimligt tvivel? Vetenskapen uttalar sig mot förnimmelser hos djuren tills de knappast går att förneka längre. Vore det inte bättre att för säkerhets skull argumentera åt andra hållet, så att vi inte riskerar att plåga djur i onödan?"

Ja det tål att tänka på.
Om du läst "Trädens hemliga liv" som jag upplevde som helt revolutionerande, då inser du i vilken riktning även denna bok utmynnar.
Djuren känner mycket mer än vad vi kan eller vill tro.
I korta avsnitt berättar han om enskilda händelser som han antingen själv varit med om eller som han läst vetenskapliga studier om.
De flesta typer av djur deltar, både fiskar, fåglar, hundar, katter, getter osv.

Mycket intressant, dock ej lika omvälvande som träd-boken, för att djuren har känslor av många de slag, det har i alla fall jag begripit för länge sen!