Jag har läst…
Slutartid
roman
Natur&Kultur
2026
221
En helt vanlig dag i början av juni stannar tiden. Ingen dör längre, ingen åldras och ingen föds.
Margo vill fira livet och ge sig ut på resa, men hennes make Otto vägrar lämna sina älskade blommor Ellen arbetar på en begravningsbyrå där kistorna nu börjar samla damm och sjuksköterskan Anne möter oron hos gravida kvinnor som inte längre vet när deras barn ska födas.
Över hela landet försöker man förstå varför människorna har fallit ur tidens gång. Är det ett virus, en gammal trollformel eller ett verk av mörka krafter?
Och varför fortsätter naturens kretslopp av liv och död som om ingenting hänt?
Jag blev lite besviken på denna roman med ett fängslande tema som jag inte tyckte nådde ända fram. Boken kändes lite för tunn både till innehåll och antal sidor. Jag tror jag läst alla författarens böcker, denna var inte den starkaste av dem.

Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Carita Liljendahl
Säger det igen, du är bra på att läsa böcker – eloge!
Jag har haft småstressigt både privat och på jobbfronten, så jag har inte hunnit kommentera så mycket på mina vänners bloggar som jag skulle vilja hinna.
Men dina inlägg och foton ser jag ofta på Feijan 🙂
Kram!