Snart börjar abstinensen..

Tänk att inte få vakna en lördagsmorgon, sätta på teven och i fyra timmar följa herrarnas 50-kilometerslopp i gång!

Ironisk, nja, 😉 det var väl inte just den grenen som är den mest upphetsande under OS men faktum kvarstår att ikväll är det sista fri-idrottsaftonen, sen är festen i princip över för denhär gången.

Och kanske är det likaså bra, det börjar bli dags att fylla kartonger så smått inför kommande flytt.

Härom kvällen hade vi en liten fjärilshund som betedde sig mycket märkligt.
Hon kunde inte vara stilla, utan sprang nervöst från det ena rummet till nästa, satte sig ner, slickade sig någonstans på bakdelen, kutade iväg igen, stressade upp sig, hyperventilerade och klapprade med tänderna!
Så höll hon på länge, och när vi satte oss tillrätta i soffan så kom hon och klängde i min famn och i det närmaste försökte klösa sig in genom mitt skinn!
Vi började förstås undersöka henne för att finna en anledning till hennes märkliga beteende, hittade inget i rumpan utan till sist upptäckte vi att hon ömmade på ena baktassen. Mycket riktigt hade hon en förhårdnad strax ovanför klorna som ömmade ordentligt.

Jag blev orolig såklart och förstod att hon antagligen måste ha väldigt ont.
Hon lugnade dock ner sig under kvällen och natten var lugn.
Vi insåg att vi nog borde visa upp tassen för en veterinär men si det var inte det lättaste.
Vår ”husveterinär” Torkel håller av hälsoskäl på att överlämna sina kliniker till Falu djursjukhus och självklart hade dom stängt nu pga övertagningen!
Jag hittade en annan kvinnlig vet i stan så vi ringde henne men hon var inte i stan på fredag utan bad oss i så fall återkomma nästa vecka.

Till sist sa Hasse att vi tar med henne till djuraffären i stan och hoppas att personalen där kan ta en titt.
De är erfarna djurvårdare som vi anlitar till att klippa klorna på Blinka.
Mycket riktigt fick vi hjälp, jag stannade i bilen eftersom Blinka blir extra sjåpig då jag är med, och Hasse fick hjälp av en kvinna som sa att hon tidigare jobbat som veterinär.
Blinka hade en varböld på tassen, något som inte är helt ovanligt. Antagligen hade det gått hål på bölden kvällen innan då hon reagerat så starkt.
Vi behövde inte göra något speciellt utan man kunde låta naturen ha sin gång, det skulle läka sig självt.

Till vår stora glädje har hon efter det inte verkat ha ont alls, så nu låter vi tassen vara ifred och ser tiden an.
Det är sannerligen inte lätt då de fyrfota kompisarna har problem och inte kan tala om för oss var de har ont!

Vädret fortsätter att vara opålitligt, men jag fick i alla fall se en synnerligen fin regnbåge efter en av de dagliga skurarna.

Ha nu en fortsatt fin helg, visst luktar det redan höst i luften?