Söndags-smakbit # 5

Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Jag läser Tabita av Iben Mondrup
Romanen handlar om ett danskt par som vistas på Grönland på 1960-talet och när de återvänder hem till Danmark har de med sig två grönländska barn de har adopterat.
Jag har länkat titeln till förlaget där du kan läsa mer.

Smakbit sid.64
Abelone sätter igång att plocka igen. Hon snyter sig över stenen. Dunen virvlar runt kring henne och fastnar i det korta gräset. Frun vill inte ha några orenheter i fågelskinnet. Helst skulle hon vilja att tordmularna flåddes och bröstköttet serverades för sig och att skroven kastades till hundarna. Men herr Berthel tycker om dem hela och vill ha dem kokta som soppa med ris. Abelone tar med sig skroven hem så att barnen får rensa dem. Hon sparar inälvorna också. Det vattnas i munnen på henne, så hon skär en liten bit och stoppar den i munnen. Medan hon sitter och tuggar tittar h on på sina händer. De är mörka av sol och fett, naglarna är ovala och rosa.

Sid 139
Några av grönländarna hälsar till och med, som om de var goda vänner. Hon tittar på ekorna som stävar ut med en vit svans av skummande vatten efter sig, och sedan går hon vidare ut mot kyrkan. Överallt ser hon de små flagnade husen som klamrar sig fast vid klippgrunden som envisa havstulpaner, bleka efter många vintrar med storm. Utanför husen ligger hundarna, smala som piprensare och med pälsen i stora tussar. Eva hör snösparvarnas kvitter och det pärlande plasket när Tabita hoppar omkring i pölarna. Flickans hår är flätat i två smala flätor med rosetter i ändarna. Hon är lika bedårande som ett litet paket.”