Söndags-smakbit # Glöm bort din saknad

Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Jag läser Glöm bort din saknad av Ann-Luise Bertell
Jag har länkat titeln till förlaget där du kan läsa mer.
Jag hann bara öppna boken så läser jag att familjen boken handlar om har bott i Kanada och nu är på väg hem till Finland och Vörå! Är inte det ett sammanträffande, här sitter jag och skriver inlägget samtidigt som jag väntar på att KAJ från Vörå ska uppträda på Eurovision!
Smakbit sid. 129
-”De hade burit in honom i bastun. Det var farfar i gården, han hade haft kräftan. Jag ångrade att jag följt med, jag hade aldrig sett någon död person tidigare. Det smakade illa i min mun. Bastun såg sjuk och ledsen ut redan på utsidan. Liket låg på den nedersta laven, han hade brunbleka underkläder på sig. Jag såg genast på hans ansikte, det var det enda jag var intresserad av, jag ville se hurudan uppsyn hand hade. Var han fridfull, eller såg han skrämd ut? Hade han dött mitt i sina smärtor? En duk var lagd över hans huvud, jag fick vänta. Det kändes inte skrämmande på något sätt att vara där.”

sid 159
-”Träden susade med sina kronor, vi såg uppåt, vi såg tre tranor som flög över oss. Egentligen fick man inte räkna tranor enligt mommo, man kunde få frossa, men jag såg att de var tre. Vi tog oss längre in i skogen, det gick brant uppåt, det var som en stig, men ändå inte. Våra fötter ledde oss. Skogen var märkligt tyst, bara ibland drog en vind genom träden, ibland hördes en kråkas kraxanden. Vi gick och tänkte på våra saker, Runa tänkte väl på sina synder och jag på mina.”